23948sdkhjf

Hybridhoten mot Sverige ökar

Sverige och dess närområde utsätts allt oftare. Hybridhoten har till stor del dominerat den säkerhetspolitiska debatten under senare år. Utrikesdepartementet har gett Totalförsvarets forskningsinstitut FOI projektstöd för att ta fram en verktygslåda som kan förbättra svenska aktörers förutsättningar att möta hoten.

Vet du vad ett hybridhot är? FOI förklarar det som ett fenomen som kan vara en kombination av allt från Twitterinlägg till uppvisning av militära muskler för att uppnå önskade mål i fredstid. Målet med attackerna kan vara att tysta kritik, att påverka val av statschef eller att påverka ett politiskt beslut i en stor, eller ibland liten, fråga. Eller kanske bara att störa ett lands politiska arbete.

Oavsett om hoten riktas direkt mot Sverige eller mot länder i vår närhet påverkas vi. I östra Ukraina förs ett lågintensivt krig. I Storbritannien har avhoppade spioner förgiftats. I USA och Frankrike har ländernas val utsatts för utländsk påverkan. I Estland har myndigheter utsatts för kraftfulla cyberattacker. Allt detta ingår i det som kan kallas hybridhot eller hybridangrepp menar FOI.

– Vi ser ett behov av en gemensam strategi där man pekar ut en riktning, där alla myndigheter och departement jobbar likartat och där alla använder samma språk och begrepp, säger Sebastian Bay, forskare vid FOI.

Inspiration till det svenska arbetet hämtas i första hand från EU eftersom Sverige har att förhålla sig utrikes- och säkerhetspolitiskt till EU, vad gäller såväl regler som diplomati.

– Men också för att EU redan tagit fram en strategi. Om vi ska möta hybridhot gemensamt med andra så underlättar det om vi använder samma begrepp som våra vänner, säger Sebastian Bay.

Han poängterar att verktygslådan mot hybridhot är skapad för att användas i fredstid.

– Hybridhot sker i fredstid, hybridkrig sker i krig. Även om det finns en gråzonsproblematik, så finns ingen legal gråzon. I Sverige har vi fred, höjd beredskap eller krig. Det som sker i fred måste mötas med fredens medel, säger han.

– Ofta lyfts det fram att det alltid krävs en stark regeringsstyrning för att möta en kris. Men en stark och självständig myndighet kan ibland hantera ett problem snabbare än regeringen. Ett bra exempel är den förordning som gör att Försvarsmakten med våld kan möta ett fysiskt angrepp från främmande makt utan regeringsbeslut. Utmaningen är att det krävs tydlig samordning och ansvarsfördelning mellan myndigheter för att kunna skapa ett kraftfullt motmedel, säger Sebastian Bay.

– Angreppen är så olika att det inte går att skapa betydelsefulla generiska system. De konflikter vi kan förvänta oss i framtiden liknar inte heller konventionella konflikter. När en svensk fråga kan påverkas med en Twitterkampanj från utlandet flyter inrikes- och utrikespolitiken ihop. För svensk del handlar det om att jobba riskreducerande och brett, inom områden som exempelvis media, informationskunskap och cybersäkerhet, säger Sebastian Bay.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.172