– Atlasen förklarar, visar och ger råd när det gäller olika typer av skador, vilket minskar risken att göra felbedömningar på materialet, berättar Karin Jacobson, sektionschef på Swerea KIMAB, i ett pressmeddelande.

Handboken innehåller en genomgång om materialet, om förstörande och oförstörande provning och om de regelverk man har att rätta sig efter.

– Våra regelverk är egentligen väldigt tydliga, både när det gäller nytillverkning och reparationer av både cisterner och rörledningar, säger Pernilla Utterström, expert på Inspecta och en av Skadeatlasens författare.

Skadeatlasen riktar sig till besiktningsföretag och inspektörer av plast och kompositer. I atlasen listas olika typer av skador i materialet glasfiberarmerad plast, GAP - ett kompositmaterial som vanligen används i korrossiva miljöer.

– Vi vill betona det viktiga i att överhuvudtaget komma igång med att börja inspektera plastinstallationerna. Man kan åstadkomma mycket genom att titta, knacka och känna. Om man påträffar något kan man få vägledning av Skadeatlasen, säger Pernilla Utterström.

– Exempel på användningsområden kan vara till syror i kemisk processindustri, blekkemikalier i en massafabrik eller rökgaser i en förbränningsanläggning, säger Karin Jacobson.

Till Skadeatlasen hör även en handbok som innehåller den grundläggande kunskapen om materialen. Den tittar på vad som händer med plasten efter användning, hur egenskaperna förändras och hur driftsbetingelser inverkar. Handboken tar också upp lämpliga metoder för oförstörande provning.

– Många gånger kan materialet visa förändringar i utseendet, något som inte nödvändigtvis påverkar livslängden eller driftsäkerheten. Tack vare Skadeatlasen kan man undvika att göra felbedömningar och därmed spara stora kostnader, fortsätter Karin Jacobson.

Atlasen listar den korrekta termen för varje skada samt innehåller förklaringar, orsaker och illustrativa bilder. Det finns också riktlinjer för att bedöma hur allvarlig skadan är, samt rekommendationer för när och hur skadan ska repareras.

Skadeatlasen och handboken har tagits fram i ett samarbete mellan Swerea KIMAB och Inspecta. Projektet har finansiellt stöttats av Energiforsk och Energimyndigheten.