Forskning för framtida underhåll av broar
Ett viktigt fokus vid projektet är att samla data och kunskaper från gamla broar för att få kunskap kring deras livslängd. Ett annat fokus vid projektet ligger på att ta fram och dokumentera en kontrollerad rivningsmetod för den befintliga spännbetongbron från 1957.
Resultatet från projektet är menat att ligga som grund för planering av framtida brobyggen.
– Många broar från 1950- och 60-talet börjar närma sig sin tekniska livslängd och när de rivs bör detta ske på ett sätt som tar vara på erfarenheter, vilket kan vara till nytta vid underhåll av andra broar och vid planerade nybyggnationer, säger Gabriel Sas, professor och ämnesföreträdare på Byggkonstruktion vid Luleå Tekniska Universitet.
Spännbetongbron över Kalix älv är planerad att rivas under år 2022. Just nu studeras det kring möjliga metoder för att riva bron på ett optimalt sätt. Kalixälven ingår också i ett Natura 2000-område vilket innebär att rivningen måste ske med de bästa förutsättningarna ur ett miljöperspektiv.
– Vi avser att ta vara på de den värdefulla data som den befintliga bron kan ge beträffande hållbarhet och nedbrytningsprocesser och för att kalibrera metoder för tillståndsbedömning, säger Gabriel Sas.
Tobias Larsson, teknik- och hållbarhetchef på NCC, understryker hur viktig forskningen är för att fram bättre metoder. Metoderna ska bidra till ökad livslängd på Sveriges broar, ett mer hållbart samhälle och en mer cirkulär ekonomi.
– Ett forskningsprojekt av det här slaget är viktigt för oss för att kunna, på ett så bra sätt som möjligt, få kunskap om den verkliga bärförmågan på broar så att vi kan bygga mer hållbara nya broar i framtiden, säger Tobias Larsson.
Projektet är ett samverkansprojekt mellan Trafikverkets FOI-BBT som är ett branschprogram för forskning och innovation avseende byggnadsverk inom transportsektorn och SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Tobias Larsson menar att samarbetet mellan de inblandade i projektet, leder till bättre processer för underhåll och byggnationer i framtiden.
– Det finns ett jättestort intresse i projektet och genom samverkan mellan flera stora universitetet och aktörer i branschen arbetar vi tillsammans för att nå flera av FN:s globala hållbarhetsmål. Vi tar fram den kunskap som behövs för framtidens broar, säger Gabriel Sas.