23948sdkhjf

VA-jobb som inte kräver schaktning

Problemen i trycksatta ledningar under mark är många. Det finns flera schaktfria sätt att rengöra och förnya ledningsnäten.

Pollex heter ett företag som ligger i Nödinge, cirka två mil nordost om Göteborg. De har 230 av landets 290 kommuner som kunder och anlitas för att rengöra och förnya vatten-, avlopps- och fjärrvärmeledningar, alltså trycksatta ledningar. De rengör också trycksatta ledningar ute på industrier.

Läs också: Underhållsarbete på vattenledningar till Malmö 

- Vi ser olika problem. I dricksvatten är det missfärgat vatten, bakterier och problem med lukt och smak. Inom industrin kan det vara att man har för mycket partiklar och kapacitetsnedsättningar. Problemen beror på sedimentering, beläggningar, biofilmer och akuta föroreningar, berättar vd och delägare Mattias Höglund.

De rengöringsmetoder som används mest i Sverige på trycksatta ledningar är Polly-Pig, luft-vattenspolning och ispiggning.

Polly-Pig är en enkel metod som ofta används i processledningar. I ledningarna för man ned renspluggar av olika hårdhet och material, främst polyuretan, och sätter tryck bakom pluggen.

- Det går att få ledningen helt beläggningsfri om man vill. Metoden fungerar inte på självfallsledningar, för skarvarna i betongrör klarar inte tryck.

Läs också: 500 miljoner liter i vattenförlust – om dagen

Rensning av tryckavloppsledningar kräver ingen schaktning, men det gör däremot oftast rengöring av vattenledningar.

 

En snällare metod

Luft-vattenspolning är en snällare metod som får med sig sediment, löst sittande beläggningar och bakterier. Genom att koppla slangen till en brandpost kan man använda det befintliga vattnet i ledningsnätet som man sätter fart på med tryckluft. Metoden används främst på vattenledningar.

Läs också: Kritiserar underhåll av VA-nät 

- Metoden är effektiv. Vi klarar 1 500 meter ledning om dagen. Vi flyttar oss mellan brandposterna.

Ispiggning innebär att man trycker en ismassa genom ledningen. Den metoden får också bort löst sittande beläggning och sediment, men är en långsammare process än luft- vattenmetoden. Fördelen är att metoden klarar rör med större dimensioner och även vridspjällsventiler.

- Metoden fungerar bra på sjöledningar. När det finns risk för att man sätter igen ledningen är ispiggning bäst att välja.

Alla tre metoder klarar T-förgreningar och 90-böjningar.

Läs också: Askalon satsar på VA-branschen

 

UH-skulden är stor

Underhållsskulden är stor, konstaterar Mattias Höglund. Den tekniska livslängden för VA-ledningar är runt 100 år. Med dagens förnyelsetakt kommer det att ta 250-300 år att byta ut Sveriges alla ledningsnät.

- Den ekvationen går inte ihop. Vi behöver snabba på tempot och komma ikapp. Det ser nog ut på samma sätt inom industrin. Det som är under mark har man sämre koll på.

Läs också: Nya VA-rör bör hålla 100-150 år

Han tycker att beställarna borde ha mer fokus på miljöpåverkan när de handlar upp underhållstjänster.

- Med schaktfria metoder slipper man flytta massor, så det blir färre maskintimmar. Schaktfritt sparar cirka 100 kilo koldioxid per meter ledning. Det motsvarar 60 mils körning med en dieselbil…

Mattias Höglund tar ett exempel – Ale kommun. Om de skulle förnyar 1 procent av ledningsnätet om året, vilket är där landets kommuner bör ligga, motsvarar det i Ales fall årliga 5 kilometer ledning. Med schaktfri förnyelse skulle det reducera koldioxidutsläppen med 500 ton om året, vilket motsvarar 300 000 mils bilkörning.

 

Fyra sätt att förnya

Det finns fyra metoder som används mest när ledningar ska förnyas. Vid samtliga metoder rengörs, filmas och mäts ledningarna först.

Formpassade rör innebär att man drar in ett nytt rör av polyeten. Man värmer sedan upp plaströret med ånga och tryckluft så att det lägger sig dikt an det gamla röret, som får ligga kvar i marken som ett yttre skyddsrör. Metoden fungerar lika bra i självfallsledningar som i trycksatta.

Det räcker med små punktschakter för att göra jobbet. Lämplig för ledningsdimensioner på 100-500 mm och längder på upp till 600 meter. Vid förnyelse av självfallsledningar dras polyetenröret ner genom brunnarna.

Tryckslang innebär att man vinschar in en prefabricerad armerad polyetenslang i det gamla röret. Precis som med den föregående metoden får det ursprungliga röret ligga kvar. Väldigt små punktschakter räcker som arbetshål.

Metoden lämpar sig för ledningsdimensioner på 75-400 mm och när längre sträckor ska förnyas. Man kan dra upp till 1 000 meter åt gången. I ändarna monteras kopplingar med standardfläns. Metoden förutsätter att trycket i ledningen upprätthålls. Slangen är klassad för 16 bars tryck och har en livslängd på upp till 50 år. Metoden är förhållandevis billig.

 

Minskar flödeskapaciteten

Sliplining innebär att man drar in ett nytt, mindre rör av PE, segjärn eller något annat material i den befintliga ledningen. Även här fungerar det med en punktschakt. Metoden passar ledningsdimensionerna 50-1 000 mm och längder på över 1 000 meter.

Det gamla röret behövs inte som skydd. Det man ska tänka på är att sliplining minskar flödeskapaciteten. Det gör inte formpassade rör eller tryckslang.

Rörspräckning innebär att man med hydraulisk kraft drar in ett nytt rör, av främst PE. Främst sitter knivar som skär sönder den gamla ledningen. Är den gamla av gjutjärn så spräcks den av en kon som också trycker undan jorden. Metoden kan därför öka flödeskapaciteten med upp till 50 procent. Metoden klarar max 200 meter åt gången. Dimensioner på upp till 800 mm har prövats i Trollhättan.

- Mitt råd är: Använd rätt metod på rätt plats. Samtliga metoder har sin plats.

Christer Åkerlundh

Artikeln är en del av vårt tema om Ytskydd.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Redaktionen rekommenderar

Sänd till en kollega

0.111