Gamla synder?

| Av Christer Åkerlundh | Tipsa redaktionen

I många företag och organisationer finns en påtaglig underhållsskuld. Den kan bestå av flera delar.

Dels det rent fysiska resultatet av eftersatt underhåll i anläggningskapitalet, det vill säga i maskiner och processer. Dels finns den strukturella skulden som berör i sättet och förmågan att bedriva underhållsverksamhet.

Den fysiska underhållsskulden beror ofta på neddragningar av det löpande underhållet. I svåra tider kan underhållet och därmed underhållskostnaderna minskas då de delvis är en rörlig kostnad. I goda tider så händer det att det är svårt att komma åt utrustningar och processer för underhåll på grund av hög produktionsbeläggning, vilket gör att underhåll blir ”ogjort”. Att ha viss elasticitet i underhållet kan mycket väl fungera om man vet vad man gör. Om inte så kan resultatet bli tokigt.

Resultatet beror helt hur neddragningen av underhållet har gjorts. Har den skötts på ett överlagt sätt och till exempel gjorts med hjälp av en genomarbetad strategi, eller i proportion till en produktionsminskning, kan det vara möjligt att bara ”dra på” när efterfrågan stiger. Men många företag och delar av den offentliga verksamheten saknar tillräcklig kompetens i ledningsfunktionerna för att klara att sänka underhållskostnaderna på ett hållbart sätt.

Under åren som konsult har jag sett ett antal oöverlagda neddragningar vilka har resulterat i att en ”skuld ” i form av eftersatt underhåll uppstått. Detta resulterar i en produktionsapparat som inte är fullständigt ”produktionsgill” eller fördenskull infrastruktur som inte har den kvalitet eller funktion som eftersträvas.

En bra början är att skaffa sig kontroll över nuläget – hur ser det ut idag? Finns det viktiga delar av produktionsapparaten som inte är i tillräckligt gott skick. Enklaste sättet att fastställa och prioritera en underhållsskuld är att göra en gapanalys, där gapet mellan nuläge och eftersträvat läge mäts.
Jag använder ofta en ”poäng-ranking” där faktorerna kritikalitet, faktiskt skick och driftsäkerhet
viktas ihop. Själva analysarbetet görs av arbetsgrupper som gör gapanalysen tillsammans, detta medför att den blir väl förankrad och kvalitativt bättre än om det görs av en enskild person.
Utifrån gapanalysen kan djupare undersökningar göras, planer och budgetunderlag kan tas fram.
Den ekonomiska effekten av att återställa underhållsskulden kan även den värderas i analysen, med andra ord ”hur mycket mer tjänar man i produktionen” på en återställare.

En liknande metodik används vid kartläggning av den strukturella underhållsskulden. Typisk strukturell skuld är feldimensionerad underhållsorganisation där det vanligaste problemet består i att organisationen är för reaktiv och för operativ, på bekostnad av proaktivitet och ingenjörsmässighet.
Andra vanliga problem är kompetensbrist (som ofta hänger ihop med ovanstående). Den praktiska kompetensen kan vara god, men förmågan att genomföra en vettig underhållsstrategi kan vara för låg. Andra vanliga strukturella brister är att det förebyggande underhållet inte är genomtänkt. Att underhållssystemet inte är riktigt uppsatt eller inte används.

För att utvärdera det strukturella tillståndet använder jag gärna ”underhållspyramiden” som jag beskrivit i tidigare artiklar. Resultatet av en sådan utvärdering blir en tydlig plan över vad som
behöver göras. Ofta kan planen tids- och kostnadssättas.

Men som så ofta är genomförandet av kartläggningarna det enkla momentet. Det svåra arbetet börjar när tillkortakommanden och brister skall åtgärdas, det är då prövningarna börjar på riktigt. Det som kommer under lupp i genomförandefasen är ledarskapet och det är värt en artikel för sig. Mer om det i nästa nummer!


Håll dig uppdaterad med UochD
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

LKAB:s underhållsverkstad satsade

Spionintresse för svensk kärnkraft

En rapport från Försvarshögskolan till Strålsäkerhetsmyndigheten pekar ut säkerhetsbrister inom svensk energiförsörjning.

Etablerar sig i Danmark

Svenskt miljöteknikföretag tar kraft ur havet

Det svenska miljöteknikföretag Minestro, som arbetar med kommersiell elproduktion ur havet, kör nu igång sitt första system och utvecklar samtidigt sitt produktutbud.

En av världens nordligaste solparker

Luleå Energi har fått klart med ett arrendeavtal för en solkraftpark med drygt 3 000 solpaneler.

Granatkastare hittad vid Stora Enso - uppdaterad nyhet

Nyhetsbrev

Jämtkraft storinvesterar i Åre

Arkiv

Ja till försök med branschskolor

EUU får på prov starta en branschskola för distributionselektriker och IUC en för kylmontörer och ventilationstekniker. Det har Skolverket bestämt.

Förlänger UH-kontraktet

Ahlsell expanderar kraftigt i Gällivare

Företag lägger ner

Fortsatt smörjlyft hos SCA Graphic

19 nya tribologer & smörjtekniker har certifierats på SCA.

Elektrifierar autonoma bussar

ABB ska tillhandahålla sin HVC-laddare, Heavy Vehicle Chargers, 300P till två autonoma, alltså självkörande, elbussar i Singapore.

Svenska experter i forskningsprojekt

EU har startat ett forskningsprojekt om framtidens järnväg. Svenska experter deltar i projektet.

Lyfthandbok i ny utgåva

Får finskt serviceavtal

Fingrid, som ansvarar för stamnätet i Finland, har valt Maintpartner som leverantör för drift och UH av sina reservkraftverk.

Betongdag i Älvkarleby

IFS erbjuder utökad e-learning

Ny serviceavdelning i Värmland

UH-arbete riskerar skapa långa köer

Konferens får USA-besök

En föredragshållare från USA flyger i februari till Sverige för att hålla ett föredrag på Ytskydd.

Två personer omkom i elolyckor 2017

Elsäkerhetsverkets statistik för 2017 visar att två privatpersoner omkom i samband med elolyckor.

Atlas Copco förvärvar australiensisk serviceleverantör

ABB och Formel E skapar framtidens e-mobilitet

ABB bli huvudsponsor för världens första eldrivna internationella motorsportserie. Den anordnas av FIA.

Storaffär inom energibranschen

De bygger vindkraftparker

Tecknar avtal om utökat samarbete

Blir ny Parker Hannifin-distributör

Östersunds kommun utreder dåligt underhåll

Plus

Krönika: Rätt kompetens vad är det?

Plus

Krönika: Konsekvent avsikt med Underhåll

Nixu utökar satsning på cybersäkerhet

Grannkommuner ska samverka bättre i fibernätet

Först med ny utbildning

Tecknar avtal med Zinkgruvan Mining

OKG väljer lokal leverantör

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.403