Gamla synder?

| Av Christer Åkerlundh | Tipsa redaktionen

I många företag och organisationer finns en påtaglig underhållsskuld. Den kan bestå av flera delar.

Dels det rent fysiska resultatet av eftersatt underhåll i anläggningskapitalet, det vill säga i maskiner och processer. Dels finns den strukturella skulden som berör i sättet och förmågan att bedriva underhållsverksamhet.

Den fysiska underhållsskulden beror ofta på neddragningar av det löpande underhållet. I svåra tider kan underhållet och därmed underhållskostnaderna minskas då de delvis är en rörlig kostnad. I goda tider så händer det att det är svårt att komma åt utrustningar och processer för underhåll på grund av hög produktionsbeläggning, vilket gör att underhåll blir ”ogjort”. Att ha viss elasticitet i underhållet kan mycket väl fungera om man vet vad man gör. Om inte så kan resultatet bli tokigt.

Resultatet beror helt hur neddragningen av underhållet har gjorts. Har den skötts på ett överlagt sätt och till exempel gjorts med hjälp av en genomarbetad strategi, eller i proportion till en produktionsminskning, kan det vara möjligt att bara ”dra på” när efterfrågan stiger. Men många företag och delar av den offentliga verksamheten saknar tillräcklig kompetens i ledningsfunktionerna för att klara att sänka underhållskostnaderna på ett hållbart sätt.

Under åren som konsult har jag sett ett antal oöverlagda neddragningar vilka har resulterat i att en ”skuld ” i form av eftersatt underhåll uppstått. Detta resulterar i en produktionsapparat som inte är fullständigt ”produktionsgill” eller fördenskull infrastruktur som inte har den kvalitet eller funktion som eftersträvas.

En bra början är att skaffa sig kontroll över nuläget – hur ser det ut idag? Finns det viktiga delar av produktionsapparaten som inte är i tillräckligt gott skick. Enklaste sättet att fastställa och prioritera en underhållsskuld är att göra en gapanalys, där gapet mellan nuläge och eftersträvat läge mäts.
Jag använder ofta en ”poäng-ranking” där faktorerna kritikalitet, faktiskt skick och driftsäkerhet
viktas ihop. Själva analysarbetet görs av arbetsgrupper som gör gapanalysen tillsammans, detta medför att den blir väl förankrad och kvalitativt bättre än om det görs av en enskild person.
Utifrån gapanalysen kan djupare undersökningar göras, planer och budgetunderlag kan tas fram.
Den ekonomiska effekten av att återställa underhållsskulden kan även den värderas i analysen, med andra ord ”hur mycket mer tjänar man i produktionen” på en återställare.

En liknande metodik används vid kartläggning av den strukturella underhållsskulden. Typisk strukturell skuld är feldimensionerad underhållsorganisation där det vanligaste problemet består i att organisationen är för reaktiv och för operativ, på bekostnad av proaktivitet och ingenjörsmässighet.
Andra vanliga problem är kompetensbrist (som ofta hänger ihop med ovanstående). Den praktiska kompetensen kan vara god, men förmågan att genomföra en vettig underhållsstrategi kan vara för låg. Andra vanliga strukturella brister är att det förebyggande underhållet inte är genomtänkt. Att underhållssystemet inte är riktigt uppsatt eller inte används.

För att utvärdera det strukturella tillståndet använder jag gärna ”underhållspyramiden” som jag beskrivit i tidigare artiklar. Resultatet av en sådan utvärdering blir en tydlig plan över vad som
behöver göras. Ofta kan planen tids- och kostnadssättas.

Men som så ofta är genomförandet av kartläggningarna det enkla momentet. Det svåra arbetet börjar när tillkortakommanden och brister skall åtgärdas, det är då prövningarna börjar på riktigt. Det som kommer under lupp i genomförandefasen är ledarskapet och det är värt en artikel för sig. Mer om det i nästa nummer!


Håll dig uppdaterad med UochD
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Produktionen igång efter branden

Italienskt pneumatiksamarbete

Levererar nya spårsystem

Corvara förvärvar saneringsföretag

Får ansökan godkänd

De köper in sig i Mobilaris

Öppnar ännu en butik

Arkiv

Broombyggnad ökar genomfartstrafik

Låg höjning av VA-taxorna oroar

Trots ett behov av fördubblade taxor, för att klara den framtida dricksvattenförsörjningen och avloppsreningen, så går utvecklingen åt motsatt håll. Det oroar Svenskt Vatten.

Avtal för IT-baserade säkerhetstjänster

Nya energiklasser påverkar motorers startegenskaper

Slangjour i Halland

Smurfit Kappa investerar

Ocab väljer IFS

Stoppar all ny elproduktion

Får vindgigant som kund

Därför brann fabriken

Lyckad uppgradering av skruvpumpar

Spångs ProcessTeknik har i Gävleborgs län anlitats av en kommun för att uppgradera och återställa tre intagsskruvar, med tillhörande tråg, till ett reningsverk.

Får fortsatt förtroende

Blaiken invigd

Nu är Blaiken invigd - en av Europas största vindkraftparker. I verken håller SKF:s senaste kompakta system för tillståndskontroll koll på driften.

Kopplar upp byggarbetsplatser

Kalixföretaget får nya ägare

Leverantören av utrustning till verkstadsindustrin med 23 anställda går in i en spännande tillväxtfas.

Plus

Krönika: Ledarskap i underhåll - Mäster skräddare

Plus

Onlinemätning ett lyft för bruket

Skutskärs bruks satsning på onlinemätning på sina maskiner har gjort att man helt har sluppit lagerhaverier.

Plus

Krönika: Skillnaden som gör skillnad!

SIS ny partner på Ytskydd 2018

De får stor tågorder

Högre elpriser vid kärnkrafts-UH

Uppkopplad allmännytta

De blir nordisk representant

Kostnadsfritt seminarium

Slangservice i Falköping

Industri 4.0 ökar efterfrågan på smörjsystem

Papperstillverkare investerar i HD-teknologi

En milstolpe för IFS

Årets underhållsavställning på O3

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.265