Sex av tio företag klarar inte cyberhoten
Av Radar började månadsvis publicera cybersäkerhetsrapporter efter att Ryssland invaderade Ukraina. Då såg de att antalet incidenter ökande markant.
– Men det är en viskningslek. Vi har ett nationellt cybersäkerhetscenter och MSB och anmälningsplikt för incidenter. Men antalet anmälda incidenter minskar. Det här är ett problem, säger Hans Werner vd hos Radar till tidningen.
De har även sett att allt fler svenska företag utökar sina cybersäkerhetsbudgetar.
– I fjol såg vi att 3,9 procent av den totala it-kostnadsmassan gick till säkerhet. När vi tittar på årets budgetar så är motsvarande siffra 5,8 procent.
När det gäller cybersäkerhetsmognad är i dag 43 procent av Sveriges verksamheter på rätt nivå för att möta 2023 års hotbild, enligt Radars färska studie. Motsvarande siffra förra året var 26 procent.
– Det är en mycket positiv trend. Men samtidigt, vi har fortfarande 57 procent av företagen som inte befinner sig på en tillräcklig nivå för att möta hoten, konstaterar Hans Werner.
Hans nämner även att NIS 2, vilket är den nya EU-lagstiftningen kring cyber- och informationssäkerhet, kommer omfatta 2 500 privata företag som fyller viktiga samhällsfunktioner. De företagen kommer att möta minst 22 procentiga kostnadsökningar för cybersäkerhet för att kunna tillmötesgå den nya lagstiftningen I
– Det betyder att vi behöver investera ytterligare 3 miljarder kronor i cybersäkerhet för att kunna bygga ett digitalt konkurrenskraftigt Sverige. Enligt vår uppskattning ligger annars 100 miljarder kronor i digital affärsrisk i den andra vågskålen. Samtidigt som vår kalkyl visar att med ett digitalt konkurrenskraftigt Sverige kommer vi att kunna öka vår omsättning med 400-500 miljarder kronor. Det betyder totalt 600 miljarder kronor i potten, säger Hans Werner.