23948sdkhjf

Kritikalitetsanalysen fann 300 underhållsåtgärder

Finspångs Tekniska Verk har genomfört kritikalitetsanalyser som har lagt grunden till ett systematiskt underhållsarbete.

Ett proaktivt, riskbaserat och välplanerat underhåll får allt högre prioritet inom många branscher som har stora tekniska industriella investeringar som gemensamma nämnare. Med hjälp av systematiska underhållsplaner kan underhållskostnaderna minska och driftstörningar undvikas. Ett företag som genomfört en kritikalitetsanalys är en av Relcons kunder, Finspångs Tekniska Verk.

I en underhållsplan baserad på en kritikalitetsanalys listas och schemaläggs alla förebyggande underhållsåtgärder. Man lägger därmed grunden för att få en säkerhetsmarginal med förebyggande underhåll innan problem uppstår. Genom att kritikalitetsanalysera utrustningen i en anläggning kan företaget skapa förståelse hur stor sannolikheten är för att kritiska funktionsfel ska uppstå och vad konsekvenserna blir. Målet är att alla ska veta Vad som ska göras, Vem som ska göra det och Hur ofta det förebyggande underhållet ska utföras, skriver Relcon i pressmeddelandet.

Fingspångs Tekniska Verk ha tagit sig hjälp av Relcon för att systematisera sitt verksamhetsområde energi. Ett av Relcons onlineverktyg är RBUS som är en kritikalitetsklassningsmodul. Klassificeringen sker på funktionsnivå vilket innebär att mycket information ska föras över till underhållssystemet.

Under hösten 2022 startades ett kritikalitetsprojektet. Magnus Revland är verksamhetschef på Energi hos Fingspångs Tekniska Verk och tillträdde sin tjänst 2020. Innan dess arbetade han på olika positioner i mer än tjugo år inom skogsindustrin.

– Skogsindustrin är en bransch där man lägger stor vikt vid bra och förebyggande underhållsrutiner där kritikalitetsanalyser utgör en viktig del. En liknande strategi kan tillämpas hos en energi- och fjärrvärmeleverantör som Finspångs Tekniska. Inom företagets samtliga verksamhetsgrenar finns en ambition att arbeta processorienterat, systematiskt och proaktivt. På samma sätt ska vi arbeta inom mitt verksamhetsområde. För att kunna göra det krävs en kombination av bra verktyg, en bred förståelse och en kompetenshöjning. Vi tog beslut om att ta hjälp av Peter Hallengren på Relcon för att få ett bra stöd och drivkraft i projektet. Vi insåg att vi inte hade den tid som krävdes för att göra det i egen regi, säger Magnus.

Som driftsäkerhetsutvecklare har Peter Hallengren i drygt femton år arbetat med riskbaserat underhåll som ett styrmedel för att fördela och dimensionera underhållsinsatserna så effektivt som möjligt. Peter har ”Från tanke till handling mot en trygg och störningsfri produktion” som ett motto och strategi. Så var det också hos Finspångs Tekniska.

– Magnus och hans organisation ville snabbt komma i gång med att göra en kritikalitetsanalys och arbeta fram en mer proaktiv och faktastyrd underhållsplan för huvuddelen av verkets produktionsanläggningar, förklarar Peter.

Magnus ansvarar för organisationens drifttekniker och underhållsingenjörer. Det finns totalt femton medarbetare som sköter fjärrvärmesystemet. Fjärrvärmenätet har en längd på 150 km men det finns en del som behövs underhållas. Totalt har värmeverket fyra pannor – en avfallspanna, en flispanna och två biooljepannor. Dessa kompletteras av ytterligare en spetslastpanna på fjärrvärmenätet.

När projektet med kritikalitetsanalyser inleddes skedde det under en intensiv höstvecka där Peter agerade som moderator. Alla i Magnus organisation som hade möjlighet deltog, men veckans viktigaste målgrupp var underhållsingenjörerna. Ett av Peters främsta mål var att skapa en förståelse för ett förebyggande tankesätt. Vad är egentligen en risk? Vilken påverkan har riskerna på vår verksamhet? Vilka funktioner är viktiga för oss? Vad krävs för att vi ska ta steget från ett händelsestyrt till ett faktastyrt underhåll? Det var några av de centrala frågeställningarna förutom arbetet med kritikalitetsanalys och underhållsplanering.

– Målet var att skapa en gemensam syn på vilka funktioner i anläggningen som är extra viktiga och som ska ha en högre underhållsnivå än de som är mindre kritiska. Kritikalitetsklassningen fungerar som en utgångspunkt på vilket man bygger det förebyggande underhåller, förklarar Peter.

RBUS användes som verktyg hos Finspångs Tekniska Verk och totalt resulterade kritikalitetsanalysen i ca 60 funktioner och närmare 300 underhållsåtgärder som successivt ska föras in i underhållssystemet. I det fortsatta arbetet kommer man också att se över vilka reservdelar som finns i lager och att få lagernivåer som matchar underhållsbehovet.

Magnus Revland är mycket nöjd med det resultat som uppnåtts.

– Vi insåg att vi inte skulle hinna med att göra analysarbetet själva. Vi ville också komma i gång snabbt och det gjorde vi också med Peters hjälp. Det var oerhört värdefullt för oss att ha honom som moderator. Den kritikalitetsanalys vi gjorde tillsammans har lagt grunden till ett mer systematiskt underhållsarbete där alla tvingas att tänka förebyggande, säger Magnus.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094