Foto: Colourbox

851 miljarder kronor – det är den smått astronomiska summa som regeringen i juni ska fördela på infrastruktursatsningar för åren 2022–2033. Hur pengarna fördelas har stark påverkan på hela samhället och därmed också på industrin. En ny aspekt att väga in är det säkerhetspolitiska läget, skriver författarna.

De menar att Sverige är exportberoende men samtidigt en stark industrination med globala leveranskedjor.

Vi behöver en effektiv, tillförlitlig och hållbar infrastruktur som fungerar i hela landet. Alla trafikslag är viktiga och kompletterar varandra. Politiken behöver samlat se till hela logistiken och transportkedjan.

En hel del har hänt sedan Trafikverkets förslag till nationell plan för infrastruktur remissbehandlades.

Sedan dess har Ryssland invaderat Ukraina och planen måste anpassas till rådande säkerhetspolitiska läge. Sverige behöver stärka krisberedskapen och öka den nationella robustheten också i transportsystemet. Detta ska göras samtidigt som fossila bränslen fasas ur transportsektorn.

Att bygga ny infrastruktur tar många år, men att underhålla den vi redan har går snabbare. Industrins parter föreslår därför gemensamt att regeringen prioriterar tre viktiga områden: underhåll, elektrifiering och ny isbrytarflotta. Det skulle ge ett transportsystem som går att lita på, ett minskat beroende av fossila bränslen, stärkt krisberedskap och en fortsatt stark svensk industri.

Något av vad skriver om:

Underhåll

Sveriges infrastruktur befinner sig alltså i ett mycket allvarligt läge. Utan en storsatsning på underhåll kommer Sveriges infrastruktur och konkurrenskraft att försämras ytterligare.

Elektrifiering

Med rätt satsningar ger elektrifieringen av vägtrafik stärkt konkurrenskraft, ett stärkt klimatarbete och en stärkt beredskap.

Isbrytarflotta

För isbrytning finns ingen anslagsfinansiering, trots att sjöfarten är ett politiskt prioriterat trafikslag. I stället finansieras isbrytning helt av industrin och handeln genom farleds­avgifter.

Finansiering och drift av nya isbrytare via den nationella infrastruktur­planen skulle även säkerställa att många av regeringens uppsatta mål kan nås. 

Summering

Den svenska industrin är stark och konkurrenskraftig, men för att den ska fortsätta att vara det krävs att indust­rins behov av infrastruktur tydligare prioriteras i planeringen. Det ändrade säkerhetspolitiska läget innebär också att planen behöver ett tydligare beredskapsfokus som siktar på att bygga ett robustare Sverige.

För Industrirådet och författare till debattartikeln:

Annika Roos, vd, Jernkontoret

Björn Hellman, vd, Livsmedelsföretagen

David Johnsson, vd, TMF

Eva Glückman, vd, Grafiska företagen

Eva Guovelin, ordförande, Livs

Jenni Ranhagen, vd, NTR

Jonas Hagelqvist, vd, IKEM

Klas Wåhlberg, vd, Teknikföretagen

Lena-Liisa Tengblad, vd, Gröna arbetsgivare

Maria Sunér, vd, Svemin

Marie Nilsson, ordförande, IF Metall

Martin Linder, ordförande, Unionen

Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna

Per-Olof Sjöö, ordförande, GS-facket

Tomas Undin, vd, Teko

Ulrika Lindstrand, ordförande, Sveriges Ingenjörer

Viveka Beckeman, vd, Skogsindustrierna

Karolina Boholm, ordförande, Industrirådets arbetsgrupp för transporter och infrastruktur