23948sdkhjf

Elmarknadsanalytikern om elmarknaden

Johan Sigvardsson har arbetat i drygt fyra år inom elbranschen. Han är analytiker på elhandelsbolaget Bixia. Innan dess arbetade han inom bankvärlden. Att det är två områden som går ihop visar sig inte minst när vi ber honom berätta om elprisets utveckling.

Ja, priset på el är en fråga som seglat upp på allt fler människors agenda.

– El är en fråga många knappast tänkt på tidigare. Hur den blir till. Man vill bara ha el i sladden till sitt hus kort och gott. Sedan har man inte tänkt mer på det. El har blivit ett hett ämne det senaste halvåret, säger Johan Sigvardsson och berättar att den vanligaste frågan handlar just om priset.

Det är många faktorer som styr priset på el.

– Uppe i Norden är vi väldigt beroende av vattenkraften. Den står för en majoritet av vår produktion. Har vi mycket vatten blir det ett överskott vilket pressar priset och har vi lite vatten så bidrar det till ett högre pris.

Då talar han om hur det ser ut på medellång sikt, några månader. Annat är det med vindkraften.

– Tittar man på väldigt kort sikt så har vindkraften stor betydelse. Blåser det mycket producerar vi kopiösa mängder el men blåser det inte får vi ta vår el från något annat produktionsslag.

Men elmarknaden är inget slutet system.

– Det är en handelsvara som vilken annan som helst. Det är lätt att glömma bort. Vi har många förbindelser till flera länder runt Östersjön. Vi har en situation där vi allt som oftast exporterar el och vi har nästan alltid den billigaste elen i Europa. Den som producerar säljer dit priset är högst, likt många handelsvaror. Då närmar sig områdena ett jämviktspris och det är vad som hänt under hösten.

För priserna på bränsle som gas, kol och utsläppsrätter är enormt höga, vilket gör att de europeiska elpriserna – där fossil kraft oftast sätter priset – är mycket högre än här i Norden.

– Med stigande export kopplas vi närmare deras elpris. Det skulle jag säga är den största anledningen till att vi har så höga elpriser, att bränslepriserna varit så höga.

Hängde ni med där? Vi frågade faktiskt en gång till.

– Kan vi exportera el så gör vi det.

Överlag har vi nämligen en större produktion av el än vad vi konsumerar i Norden. Överskottet exporterar man. Sverige ingår liksom Danmark, Finland och Norge och de baltiska länderna i Nordpoolområdet – när vi talar om el. De olika länderna har olika produktionsförutsättningar och därför varierar elpriset mellan de enskilda länderna.

Detsamma gäller de olika delarna av vårt avlånga land. Sverige är indelat i fyra elområden sedan år 2011.

– De två nordliga har ett stort överskott för där ligger det mesta av vattenkraften. Där är väldigt låg efterfrågan eftersom det inte bor så många där och det finns inte så många industrier så de skickar så mycket el som möjligt söderut.

I elområde fyra däremot efterfrågas ungefär tre gånger mer el än vad som produceras. Oftast täcks elunderskottet med el från norr. Men ibland räcker inte nätkapaciteten till att transportera elen och då kan den istället komma från Danmark, Tyskland eller i sällsynta fall Polen. Ibland blir det import för att elen där är billigare, som vid stark vind, och ibland blir det import för att behovet finns, oavsett produktionsslag som är prissättande för stunden. Och då kan det bli dyrt.

– Elen flödar alltid från lågprisområde till högprisområde, konstaterar Johan Sigvardsson.

Men pengar löser inte allt. Finns det inte tillräckligt med effekt i elnätet så gör det inte. Det vill säga går det inte att leverera el till exakt den plats vi önskar på exakt den tid vi vill är effektbristen ett faktum.

Vad tror han om elprisutvecklingen framåt?

– De två senaste årens trend med stora prisvariationer är här för att stanna. Förra året var elpriset rekordlågt och i år är det rekordhögt.

Det handlar om helheten.

– Eftersom vi har fler förbindelser till kontinenten kommer vi att ha ett högre elpris framöver än för tio år sedan. Det är ingen tvekan om det. Då har priset i snitt legat på 33 öre. Det kommer oftare komma år då priset är lågt och oftare år då priset är högt. Det hänger ihop med att vi har lägre andel planerbar elproduktion och att vi under fler timmar än tidigare kommer att ta del av kontinentens prisbild.

Han syftar på att kärnkraften tas bort och vi har allt mer vindkraft.

Slutligen frågar vi hur företag respektive en privatperson ska tänka kring elen för att minska kostnaderna.

För privatpersoner handlar det mest om att se över hur mycket el du förbrukar, snarare än när du förbrukar den.

För företagen är det tvärtom.

– Det är skillnad på om man har timmätt pris som de flesta företag har – eller om man som de flesta privatpersoner mäts per schablon och betalar månadsmedelpris.

För om man betalar pris per timme bör man fundera på när man förbrukar elen.

– Skaffa dig bra koll, när på dygnet förbrukar du din el? Kan du göra något annat inom totalekonomin? Kan du energieffektivisera, lönar det sig att försöka köra nattskift istället?

Så för att summera det hela:

Sverige ingår i Nordpoolområdet när det handlar om el. Här produceras mer el än vad vi förbrukar och därför exporterar vi överskottet.

När det uppstår situationer som gör att vi inte kan transportera den mängd el vi vill till den plats vi vill måste vi importera el från andra länder vilket oftast är dyrare.

Hur mycket vi betalar för vår el beror därmed inte bara på hur mycket el vi använder utan även på när vi använder den och var.

Bixia visar på sin hemsida hur marknadsläget för el ser ut just nu.

Prognoser & rekommendationer för ditt elavtal | Bixia

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Företagens egna nyheter
Se alla medlemsnyheter
Mest läst
Senaste nytt
Se senaste nytt
Utvalda artiklar
Utvalda nyheter från förstasidan
Stålbolaget vill bygga egen vindkraft
Försvarsmakten webbplats drabbad av attack
Stoppet på Ringhals 4 förlängs igen
Softronic har stäng ner all trafik efter säkerhetsincident
Många vattenläckor beror på bristande underhåll
Utförde den första reparationen i sitt slag
Andra Nordiska Medier
Metal Supply SE
Verkstäderna
Process Nordic

Sänd till en kollega

0.08