23948sdkhjf

Sverige är ganska bra på underhåll

Enligt RISE så kan framtidens underhållsarbeten vara förebyggande åtgärder istället för akuta utryckningar. Då måste företagen anamma nya digitala lösningar och prediktivt snarare än ett reaktivt tillvägagångssätt.

Enligt Johan Ahlström, forskare inom infrastruktur och energi RISE, för morgondagens underhåll av infrastruktur med sig både möjligheter och utmaningar.

– Den allra största bristen i dagens underhåll av infrastruktur är brist på kunskap om olika anläggningar, och att man inte lyckas tillgodogöra sig ny teknik som finns tillgänglig, säger Johan Ahlström på RISE, som också är projektledare för ”Betong och stål i byggnadsstrukturer – Förväntad livslängd för underhåll” inom ramarna för forskningsprogrammet Mistra InfraMaint.

Han menar att infrastrukturägare jobbar för mycket med avhjälpande och schemalagt underhåll som inte är anpassat efter anläggningens faktiska egenskaper. 

- Man måste röra sig mer mot ett tillståndsbaserat och prediktivt underhåll där åtgärder anpassas mer efter anläggningen.

I framtiden kommer sensorbaserade lösningar bidra till att det blir lättare att hålla anläggningarna under kontinuerlig kontroll.

– Detta kommer ge möjlighet att få indikationer på när ett fel kommer att uppstå. Man kommer i ett tidigt skede ha en chans att åtgärda ett fel innan det påverkar säkerheten eller prestandan. Underhåll kommer bli mer förutsägbart ur ett ekonomiskt perspektiv, och tillgängliga medel kan nyttjas på rätt ställe vid rätt tidpunkt, berättar Johan. 

John Leander, universitetslektor och docent i brobyggnad vid KTH, är projektledare för forskningsprojektet ”Beslutsstödsstrategier för infrastrukturägare”, som handlar just om hur information från sensorer kan ligga till grund för beslut om underhållsåtgärder. Han berättar:

– Jag vill påstå att vi är ganska bra på underhåll i Sverige – åtminstone i en internationell jämförelse.

Det problem som finns är att underhållsbehovet växer med den åldrande infrastrukturen och att resurserna måste utökas. En förklarig till det ökande behovet är att anläggningar som tillhandahåller kritiska samhällsfunktioner, exempelvis transportinfrastruktur och vattenförsörjning, utsätts för ett konstant slitage.

– För att kunna hantera detta måste vi i framtiden kunna prioritera de åtgärder som gör mest nytta och helst kunna förekomma allvarliga skador. Med modern sensorteknik och samhällets digitalisering kan vi nu ganska enkelt samla in stora mängder data om vad som sker i en anläggning, säger Johan.

En central fråga i projektet är hur datan ska hanteras. John menar att i en framtida förvaltning inte nödvändigt vis kommer att samla in mer information. Däremot tror han att man måste vara bättre på att använda den information som finns tillgänlig.

– Förhoppningsvis kommer vi också att bli bättre på att använda och kombinera olika sorters information för att i slutänden ta bättre beslut om åtgärder. Målet bör vara att effektivisera underhållsåtgärderna och helst utföra dessa innan allvarliga skador uppstår.

Ett steg mot att förekomma dessa skador, menar John, är att planera för underhållsarbetet redan i projekteringen av nya anläggningar.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094