Industrin har satt sitt märke
Arbetsgivarna och facken inom industrin har enats om ett löneavtal på 5,4 procent i ett 29 månader långt avtal som löper ut den 31 mars 2023. Därmed är också normen för löneökningarna på svensk arbetsmarknad satt.
På den efterföljande pressträffen rådde flera stämningslägen.
- Det här avtalet innehåller en högre årstakt än det förra avtalet vi tecknade. Årstakten ligger på 2,23 procent och det här kommer att bli det nya märke som normerar svensk arbetsmarknad, sa Marie Nilsson som är förbundsordförande för IF Metall.
- Vi menar att de avtal som nu har träffats ger förutsättningar för fortsatta reallöneökningar och ligger på en nivå som kan normera hela den svenska arbetsmarknaden och samtidigt gynna Sveriges konkurrenskraft. Vi har också gemensamt från facken i industrin lyckats hålla arbetsgivarnas alla krav på försämringar borta, sa Martin Linder som är förbundsordförande för Unionen.
- Vi kan väl konstatera att det varit utormodentligt besvärligt att få ihop ett avtal den här gången. Vi har ett läge där vi ska förhandla fram ett avtal som ska passa för hela bredden. Allt ifrån de företag som mer eller mindre är förlagda med näringsförbud, företag som är utomordentligt liten betalningsförmåga och företag som mer eller mindre har gått som normalt. Det gör att med den spännvidden blir det otroligt svårt att hitta ett avtal som fungerar på arbetsmarknaden och som har förutsättningar att vinna acceptans, sa Tomas Undin, förhandlingschef på Teknikföretagen.
Han menade att man inte heller vet hur det ser ut framåt med smittspridningen av Covid-19 och restriktioner i samband med den som påverkar arbetsplatserna. Det råder en stor osäkerhet och man kan fråga sig varför man då överhuvudtaget tecknar ett nytt avtal.
- Den sista mars löper avtalen ut inom industrin. Då är alternativet efter det att facken har konflikträtt. Då får man köpa det avtal som finns till salu. Det här var det bästa avtal vi kunde hitta som var till salu.
Han sa att de är medvetna om att detta kommer att bli mycklet besvärligt exempelvis för dem som nästan har näringsförbud.
- Det kommer vi att behöva hantera, sa Tomas Undin.
- Vi gick in i de här förhandlingar med mening att hitta en nedväxlling på löneökningstakten och att långsiktigt och kortsiktigt stärka industrins konkurenskraft. Vi kan konstatera att med det resultatet ligger vi på en takt som är marginellt högre än förra avtalet vi slöt, sa Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna och avslutade:
- Vi nådde inte ända fram med en nedväxling. Jag personligen har svårt att se att det här avtalet - i varje fall på kort sikt stärker industrins konkurrenskraft. Däremot har det ett värde i sig för svensk arbetsmarknad som varit rätt stökig den senaste perioden att vi lyckas träffa ett 29 månaders avtal, vi träffar ett långt avtal och bidrar till stabilitet på svensk arbetsmarknad. På lång sikt skapar vi också klara förutsättningar för företagen att utveckla sin konkurrenskraft.
Det nya avtalet löper från och med den 1 november 2020 till och med den 31 mars 2023. Det sista året är uppsägningsbart, en säkerhetsventil om förutsättningarna skulle ändra sig avsevärt.