23948sdkhjf

Kostnaderna för drift och underhåll av järnvägen skenar

Staten betalar betydligt mer för drift och underhåll av järnvägen än vad som först avtalats. Det visar Riksrevisionens nya granskning. Värst är det vid vinterunderhåll då kostnaderna nästan fördubblas.

Trafikverket ansvarar för drift och underhåll av 14 100 kilometer statlig järnväg.

Kostnaden för de så kallade basunderhållskontrakten är cirka 3,7 miljarder kronor om året. Riksrevisionens granskning visar att det är betydligt mer än vad Trafikverket från början upphandlat. Av 31 granskade entreprenader är det endast i tre fall som kostnaderna har varit av samma, eller lägre, storlek som det ursprungliga anbudet.

Vad kan man dra för slutsats av det?

– Vår övergripande slutsats är att Trafikverkets upphandlingar inte fungerar effektivt, och att staten därför sannolikt får mindre drift och underhåll för pengarna än vad som annars hade varit möjligt, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Den genomsnittliga kostnadsökningen är 74 procent, men det är stora variationer. Vinteråtgärder utgör ungefär en tiondel av kontrakten. För dem var den genomsnittliga kostnadsökningen 91 procent.

Finns det någon förklaring?

Granskningen visar bland annat att kostnadsavvikelserna blir som allra störst när vissa av Trafikverkets regioner ansvarar för upphandlingen, Trafikverkets projektledare byts ut under kontraktets gång och när vissa leverantörer får kontrakten.

När det gäller vinterunderhåll är kostnadsökningarna större när samma entreprenör ansvarar för ett kontraktsområde under två kontraktsperioder i rad. Det kan vara en indikation på så kallad obalanserad budgivning, då entreprenören använder olika prissättningsstrategier för att maximera ersättningen i förhållande till mängden utfört arbete.

– Vi har tydliga indikationer på obalanserad budgivning. Men brister i den ekonomiska uppföljningen gör att det inte går att avgöra om, eller i vilken utsträckning, kostnadsökningarna i så fall beror på detta, säger Sherzod Yarmukhamedov, projektledare för granskningen.

Granskningen visar vidare att Trafikverket saknar grundläggande förutsättningar att förändra den rådande situationen. Till exempel uppfyller inte Trafikverkets it-system de krav som kan ställas på ett effektivt anläggningsregister.

Trafikverket saknar därmed ett system som kan ge en samlad bild av tillståndet i anläggningen, inklusive historiska tillstånd och tänkbara framtida tillstånd. Myndigheten samlar heller inte systematiskt in information av vilka underhållsarbeten som köpts inom ett kontrakt.

– Det försvårar Trafikverkets arbete på flera sätt. Bland annat går det inte att använda genomförda besiktningar för att förutse hur anläggningarna slits och vilket underhåll som kommer att behövas, säger Sherzod Yarmukhamedov.

Vad rekommenderar Riksrevisionen?

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att analysera omfattningen och konsekvenserna av obalanserad budgivning.

Trafikverket rekommenderas att inrätta ett it-system för anläggningsuppgifter som möjliggör en mer komplett informationsinsamling om anläggningens nuvarande och framtida tillstånd, 
ta fram en rutin för systematisk inrapportering av köpta mängder och dess kostnader inom ett kontrakt och förbättra analysarbetet i syfte att bättre kunna identifiera det framtida underhållsbehovet och planera underhållsåtgärderna.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.078