Ger broar modernt underhåll
iBridge - så heter ett projekt som nyligen startats upp som ska ge våra broar ett modernt underhåll.
29 000 broar. Det är så många som Trafikverket och Sveriges kommuner förvaltar. Därtill ska läggas alla broar med enskilda ägare och de som ägs av svenskt näringsliv.
iBridge syftar till att komplettera och ersätta manuella besiktningar genom digitalisering och automatisering.
I dag består metodiken för sensorbaserad tillståndsbedömning av teroetiska analyser och praktiska inspektioner. Det finns till exempel teoretiska analyser på hur mycket en bro kan bära och det görs praktiska tillståndskontroller.
Målet för projektet är att teorin och praktiken ska knytas samman med hjälp av sensorer och molntjänster.
Trafikkontoret i Stockholms stad ingår i projektet och broarna i Stockholm får agera piloter.
Inledningsvis ska besiktningsverksamheten för Stockholms broinfrastruktur kartläggas. Därefter ska konsekvenser av besiktnings- och åtgärdsverksamhet av broarna tas fram.
I projektet ingår även en fallstudie av Västerbron.
Slutresultatet kommer att vara en fullskalig digital instrumentering av broar.
Gunnar Johansson från IoTBridge är projektledare för det årslånga projektet.
Varför är det så viktigt att sammanfoga teori och praktik vad gäller just brounderhåll?
- Broar är en viktig del av vårt transportsystem eftersom de knyter samman alla andra delar. I Sverige finns över 20 000 broar, många av dem är byggda enligt föråldrade byggnadsstandarder, utsätts för högre laster och större trafikmängder än de ursprungligen var avsedda för. Alla broar måste ses över med jämna mellanrum för att se om de fått skador som måste åtgärdas. Skador kan uppkomma vid snöröjning, kollisioner, sättningar, allmänt slitage och åldrande. Att inspektera broar kan vara både smutsigt och farligt, dessutom trafikeras många broar så mycket att det är svårt att komma till.
- Det finns många skäl till att utveckla digitala lösningar för att beskriva hur broinfrastrukturen mår. Med sensorer kan man registrera vibrationer, töjningar och bilder kan tas av fast monterade kameror eller med drönare. Data kan automatiskt analyseras med matematiska algoritmer. Digitala informationsmodeller till exempel BIM, kan sedan kompletteras med en ström av data. Man får då en digital kopia av den fysiska bron. Den digitala kopian kan avslöja svagheter som kan vara svåra att se med blotta ögat. I den digitala kopian kan man modellera olika åtgärdspaket för att säkra brons funktion och optimera dess livslängd. Man kan inte ersätta alla besiktningar med modellberäkningar, men kanske reducera frekvensen, minska driftskostnaden eller bara få bättre koll. Förhoppningen är att såväl minska kostnaderna för underhåll som att rädda skyddsvärda broar.
Projektet är ett samarbete mellan KTH, Trafikkontoret i Stockholms stad, Trafikverket, IoTBridge och CNet. Det finansieras genom det strategiska innovationsprogrammet InfraSweden2030.