23948sdkhjf

Kommer behövas 20 procent fler med järnvägsspecifik kompetens

Sveriges infrastruktur för spårburen trafik byggs ut. Behovet av underhållsinsatser på befintliga spår ökar. Därmed ökar också behovet av personal med järnvägsspecifik kompetens.

Det visar en ny prognosmodell som forskare från VTI på uppdrag av och i samarbete med Trafikverket tagit fram. Modellen beräknar framtida kompetens- och resursbehov knutna till svensk infrastruktur för spårburen trafik.

Vad är det för typ av järnvägsspecifika kompetenser som kommer att behövas mer konkret?

- Kortsiktigt - fram till 2023 pekar resultaten på en brist av personal hos spårentreprenörerna exempelvis bantekniker, eltekniker och signaltekniker. För perioden därefter är bristen inom ingenjörsyrken som projektörer och projektledare dominerande, berättar Peter Torstensson, senior forskare vid VTI för U&D.

Trafikverket räknar med att persontransportarbetet på järnväg kommer öka med 54 procent fram till 2040, jämfört med 2014. I Trafikverkets nationella plan för transportsystemet 2018–2029 beskrivs den största satsningen på järnvägen i modern tid. För att möta de framtida behoven behövs kunskapsuppbyggnad och kompetensförstärkning.

Modellen ska kunna användas som underlag för beslut om till exempel riktade utbildningsinsatser för att förhindra framtida kompetensbrist. Den möjliggör också för branschaktörer att göra en långsiktig strategisk planering som motsvarar och anpassas efter tillgången på resurser och kompetens.

Arbetet med prognosmodellen kastade ljus på vikten av samverkan mellan myndigheter, utbildningsaktörer och näringsliv.

– Vårt arbete med prognosmodellen förutsatte exempelvis att branschen delade omfattande informationsmängder till projektet. För framtiden tror jag det är viktigt att hitta metoder för att förenkla denna datainsamling. Detta kommer i sin tur föra med sig viktiga diskussioner mellan branschaktörer rörande hur informationen ska kategoriseras, exempelvis vilka yrkesroller som ska ingå. Lösningen på kompetensproblematiken kommer inte vara ensidiga insatser, säger Peter Torstensson.

Studien tar hänsyn till personal i Sverige med så kallad järnvägsspecifik kompetens det vill säga yrkesroller som kräver särskild kunskap om banöverbyggnadens fysiska utformning. Idag finns totalt 5 865 personer med denna kompentens i Sverige. Prognosresultatet visar att det år 2025 kommer behövas 7 032 personer, en ökning med 20 procent.

– Transportsektorn orsakar cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av koldioxid. Bidraget från spårtrafik är i sammanhanget obetydligt. Därför planerar Trafikverket infrastrukturåtgärder som ska stödja en överflyttning av person- och godstrafik från väg till järnväg. Kompetensbristen riskerar att dessa åtgärder inte kan genomföras och i förlängningen förhindra utvecklingen av ett hållbart transportsystem, säger Peter Torstensson och fortsätter:

– Den modell som vi utarbetat kan hjälpa till att synliggöra kompetensbristen så att förebyggande insatser kan sättas in.

Prognosmodellen utgår från Trafikverkets, Region Stockholms, Trafikkontoret i Göteborgs och Norrköpings spårvägars budgetplaner över framtida åtgärder som ska utföras fram till år 2029.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094