23948sdkhjf

Vattenverken är i akut behov av underhåll

| Av Christer Åkerlundh | Tipsa redaktionen

Betongen i landets vattenverk är i många fall i dåligt skick. Hur har det kunnat bli så? Varför har ingen åtgärdat förfallet?

2016 genomförde det oberoende statliga forskningsinstitutet RISE en undersökning åt Svensk Vatten Utveckling, SVU, som är VA-branschens forsknings- och utvecklingsorgan, som blev en ögonöppnare för landets vattenverk.

Läs också: Hittade rätt med förebyggande underhåll

RISE besökte sju vattenverk och konstaterade stora betongskador i verken. Olika skadetyper upptäcktes – erosionsskador, svartrost, frostskador på utomhusbassänger, korrosion på armeringsjärn, och så vidare.

I en del fall var skadan på armeringen så långt gången att när man bilade bort den söndersprängda betongen var armeringen helt borta. Det är väldigt allvarligt, för det innebär att konstruktionen tappar sin bärförmåga.

Kanske inte så konstigt att det kan se ut så med tanke på att de flesta vattenverken i Sverige byggdes 1930-1970. Men frågan är: Varför har personalen på vattenverken, och kommunpolitikerna, låtit förfallet fortgå och växa? Varför har man inte underhållit bättre?

 

Läs också: Varnar för ökade flöden vid kraftverksreparation

Fokus på vattnet

Alexander Herlin, civilingenjör på RISE, närmare bestämt på avdelningen CBI Betonginstitutet, gav under Ytskyddsdagarna i Göteborg den 30-31 januari, flera svar på den frågan.

Dels beror det på att vattenverkspersonalen har sett betongen som ett evigt material. Därför har betongunderhållet nedprioriterats. Dels beror det på att vissa skador kan vara dolda, under vattenlinjen, och ta väldigt lång tid på sig att utvecklas.

- En stor del vattenverkspersonalen har heller inte sitt fokus på betongen. Det har mer fokus på vattenkvaliteten. Dessutom vet inte personalen riktigt hur betongskador ser ut och hur man ska reparera dem på bästa sätt, menade Alexander Herlin.

Läs också: Älvbotten betongförstärks

Att det dessutom är svårt att stänga av driften, för att genomföra underhåll, gör inte precis saken lättare…

SVU och RISE bedriver just nu ett projekt som handlar om att ta fram en metodik för hur man upprättar en underhållsplan för vattenverkens betongkonstruktioner, men även att utveckla en modell för tillståndsbedömning av vattenverkens betong. Det finns underhållsplaner för det mesta – el, ventilation, pumpar – men inte för betongkonstruktioner.

 

Viktigt med register

Läs också: Nytt samarbete för bättre betonginspektioner

- En viktig del av underhållsplanen utgörs av loggboken med noteringar om utförda rutininspektioner, tillståndsbedömningar och reparationer. Och så ingår också ett register över fasta ingångsvärden som ritningar, konstruktionsberäkningar, uppgifter om använda material och byggår. Med en samlad information blir det sedan lättare att göra en tillståndsbedömning.

Tanken är att vattenverkens egen personal ska sköta rutininspektionerna, med 3-5 års intervall. Personalen behöver utbildas för det. All data förs in i underhållsplanen så att den hela tiden kan uppdateras. Nästa steg blir tillståndsbedömningen. Där får vattenverken anlita en konsult.

- Vid tillståndsbedömningar avgörs vilken skadetyp det handlar om, storleken på skadorna och läget. Man försöker också finna orsaken till skadorna. Det är jätteviktigt för att kunna föreslå rätt åtgärd.

Svartrost, för att ta ett exempel, kan man konstatera genom att scanna en yta med georadar.

Läs också: Broar underhålls i Varberg

 

Tala samma språk

När det sedan är dags att anlita en entreprenör för själva reparationsarbetena, och man som beställare ställs inför olika metoder med olika livslängd, är det viktigt att man talar samma språk, betonar Alexander Herlin.

- I olika branscher används olika definitioner på begreppet ”livslängd”. Det finns teknisk, ekonomisk, praktisk livslängd.

Att lappa och laga ger inget varaktigt resultat. Sådana reparationer håller bara i 1-5 år. Gör man en mer rejäl reparation kan man förlänga arbetets livslängd till 10-20 år. Om man satsar ännu mer, och renoverar till nyskick, får man en hållbarhet på runt 50 år.

Hållbarast blir det så klart om man bygger nytt. Alexander Herlin visar en bild på en mellanvägg som man sågade ner och gjöt upp på nytt med ny armering. Nybyggen håller runt 100 år.

Alexander Herlin ger några andra exempel på reparationsmetoder:

Sprutbetong kan vara rätt metod ibland, men då är det viktigt med ett bra förarbete, betonar han. Om man först bilar, sedan sätter upp ett nytt armeringsnät och sist sprutar på betong får man en lagning som håller 10-20 år.

Vattenblästring av exempelvis en bassängvägg, med efterföljande pågjutning av ny betong och sist cementslam, ger också en ”rejäl reparation”, menar Alexander Herlin, med lång livslängd.

 

Blev debatt i stolsraderna

Under frågestunden ville en av åhörarna veta mer om svartrost.

- Det är ett fenomen som vi just nu forskar om. Det finns olika teorier om vad svartrost rör sig om, men det är en korrosion. Den kallas svartrost för att den blir en svart gegga. Geggan blir inte hård som rödrost, och spränger därför inte betongen, utan den letar sig ut mot ytan via betongens porer, svarade Alexander Herlin.

Här blev det en livlig diskussion mellan två andra åhörare - Alexander Herlins kollega Mikael Jacobsson, på RISE CBI Betonginstitutet, och Bror Sederholm, från RISE Kimab. Normalt sett ska det inte ske korrosion i sötvatten. Så vad är det då som triggar igång korrosionsprocessen? Läckströmmar från pumpar eller jordningsfel? Bakterier? Galvanisk korrosion?

Sådana debatter blir det ofta på Ytskyddsdagarna då det sitter kunniga och engagerade personer i publiken.

Christer Åkerlundh

Mer om: betong | RISE | SVU | vattenverk | ytskydd
Håll dig uppdaterad med UochD
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Ny standard för reparation och renovering

Kryptering kan användas av cyberkriminella

De ska förbereda Karlstads nya resecentrum

Tar strid för sina skyddsombud

Vindkraftsrekord uti Norden

Sverige är utsatt för angrepp – varje dag

Nyhetsbrev

Kommissionens strategier för EU:s digitala framtid

Arkiv

Göteborgs kanalmurar kostar miljarder att renovera

Chalmers ska skydda samhällskritisk infrastruktur

Utbildas till jobb som ännu inte existerar

Frigör sin IT-verksamhet från den dagliga driften

Ny allbränslepanna ersätter två underhållskrävande pannor

Saknas: kompetens inom cybersäkerhet

Växande byggnadsunderhåll under förra året 

Sökes: arbetskraft

Inför kommande banarbeten: Skånetrafikens tågersättare är utsedd

Välunderhållna ledningsgator minskar driftstopp

Historiskt hög nivå på underhåll

Så kan de planera underhållsinsatserna

Nytt nätverk inom automation och digitalisering

Inte första gången polisens mejl hamnar fel

Väg- och banavtalet omförhandlas

Hackare utnyttjar coronaviruset för att sprida skadlig kod

Millimetersmå läckor upptäcks med flyg

VA Tour Norge på fem orter i mars

Det går bra för LKAB - Dubblar utdelning till staten

Nu kan även mindre produkter vara intelligenta

Smarta lampor kan sprida ransomeware

Sveriges Byggindustrier byter namn till Byggföretagen

Så ytbehandlas nya Hisingsbron 

Så mycket kostade IT-attacken bolaget 

Obalans i underhållskontrakt

Tre blir ett Open Infra

Microsoft dataskyddsanpassas

Plus

Krönika: Är företagskultur en smörgåstårta?

Enklare underhåll med remmar

Se alla Företagens egna nyheter

Limpistol till 2-komponentslim - allt du behöver veta!

Seminarium - Industriell röntgen

Workshop 10 & 11 mars kring sprickprovning på komponenter

Möt oss på Underhållsmässan - Prata Smörjmedel & Lim

Limma EPDM – så väljer du rätt lim till etenpropengummi

Vad är ett ljushärdande lim? och Hur fungerar ett UV-lim?

Kan jag använda ett gammalt lim?

Workshop 10 & 11 mars kring sprickprovning på komponenter

Min silikon härdar inte som den ska? Vad händer nu då..?

KmK fördjupar sitt samarbete med Proceq

Så väljer du rätt skärvätska - vi guidar dig!

PROmesh P20 framtidens Ethernet/PROFINET Switch

RS Components lanserar ny industritålig multimeter

Tips för att välja biokompatibelt smörjmedel - G A's Blogg

Nodd presenterar samarbete kring Digital Signage

RS Components lanserar unikt IEC-apparatintag från Recom

RS Components lanserar redundansmoduler från TDK-Lambda

Nytt stipendium för industriell innovation har instiftats

Rätt val av smörjmedel för momentdragning är kritiskt!

Värmetåligt lim – vad innebär det?

Se här hur du här hur du kan säkra turbinen med rätt olja!

Hur limmar och fogar jag detaljer som sedan ska lackeras?

Elektriskt ledande lim – ett alternativ till lödning

Visualisera för ökad säkerhet

NLGI-klass för smörjfett – vad innebär det?

Sänd till en kollega

0.125