23948sdkhjf

Vattenverken är i akut behov av underhåll

| Av Christer Åkerlundh | Tipsa redaktionen

Betongen i landets vattenverk är i många fall i dåligt skick. Hur har det kunnat bli så? Varför har ingen åtgärdat förfallet?

2016 genomförde det oberoende statliga forskningsinstitutet RISE en undersökning åt Svensk Vatten Utveckling, SVU, som är VA-branschens forsknings- och utvecklingsorgan, som blev en ögonöppnare för landets vattenverk.

Läs också: Forskarframgång med betongreparation

RISE besökte sju vattenverk och konstaterade stora betongskador i verken. Olika skadetyper upptäcktes – erosionsskador, svartrost, frostskador på utomhusbassänger, korrosion på armeringsjärn, och så vidare.

I en del fall var skadan på armeringen så långt gången att när man bilade bort den söndersprängda betongen var armeringen helt borta. Det är väldigt allvarligt, för det innebär att konstruktionen tappar sin bärförmåga.

Kanske inte så konstigt att det kan se ut så med tanke på att de flesta vattenverken i Sverige byggdes 1930-1970. Men frågan är: Varför har personalen på vattenverken, och kommunpolitikerna, låtit förfallet fortgå och växa? Varför har man inte underhållit bättre?

 

Läs också: Betongens riktiga tuffing

Fokus på vattnet

Alexander Herlin, civilingenjör på RISE, närmare bestämt på avdelningen CBI Betonginstitutet, gav under Ytskyddsdagarna i Göteborg den 30-31 januari, flera svar på den frågan.

Dels beror det på att vattenverkspersonalen har sett betongen som ett evigt material. Därför har betongunderhållet nedprioriterats. Dels beror det på att vissa skador kan vara dolda, under vattenlinjen, och ta väldigt lång tid på sig att utvecklas.

- En stor del vattenverkspersonalen har heller inte sitt fokus på betongen. Det har mer fokus på vattenkvaliteten. Dessutom vet inte personalen riktigt hur betongskador ser ut och hur man ska reparera dem på bästa sätt, menade Alexander Herlin.

Läs också: Därför exploderar betongen

Att det dessutom är svårt att stänga av driften, för att genomföra underhåll, gör inte precis saken lättare…

SVU och RISE bedriver just nu ett projekt som handlar om att ta fram en metodik för hur man upprättar en underhållsplan för vattenverkens betongkonstruktioner, men även att utveckla en modell för tillståndsbedömning av vattenverkens betong. Det finns underhållsplaner för det mesta – el, ventilation, pumpar – men inte för betongkonstruktioner.

 

Viktigt med register

Läs också: Mycket att tänka på vid varmförzinkning

- En viktig del av underhållsplanen utgörs av loggboken med noteringar om utförda rutininspektioner, tillståndsbedömningar och reparationer. Och så ingår också ett register över fasta ingångsvärden som ritningar, konstruktionsberäkningar, uppgifter om använda material och byggår. Med en samlad information blir det sedan lättare att göra en tillståndsbedömning.

Tanken är att vattenverkens egen personal ska sköta rutininspektionerna, med 3-5 års intervall. Personalen behöver utbildas för det. All data förs in i underhållsplanen så att den hela tiden kan uppdateras. Nästa steg blir tillståndsbedömningen. Där får vattenverken anlita en konsult.

- Vid tillståndsbedömningar avgörs vilken skadetyp det handlar om, storleken på skadorna och läget. Man försöker också finna orsaken till skadorna. Det är jätteviktigt för att kunna föreslå rätt åtgärd.

Svartrost, för att ta ett exempel, kan man konstatera genom att scanna en yta med georadar.

Läs också: Nöjd efter ny mässa

 

Tala samma språk

När det sedan är dags att anlita en entreprenör för själva reparationsarbetena, och man som beställare ställs inför olika metoder med olika livslängd, är det viktigt att man talar samma språk, betonar Alexander Herlin.

- I olika branscher används olika definitioner på begreppet ”livslängd”. Det finns teknisk, ekonomisk, praktisk livslängd.

Att lappa och laga ger inget varaktigt resultat. Sådana reparationer håller bara i 1-5 år. Gör man en mer rejäl reparation kan man förlänga arbetets livslängd till 10-20 år. Om man satsar ännu mer, och renoverar till nyskick, får man en hållbarhet på runt 50 år.

Hållbarast blir det så klart om man bygger nytt. Alexander Herlin visar en bild på en mellanvägg som man sågade ner och gjöt upp på nytt med ny armering. Nybyggen håller runt 100 år.

Alexander Herlin ger några andra exempel på reparationsmetoder:

Sprutbetong kan vara rätt metod ibland, men då är det viktigt med ett bra förarbete, betonar han. Om man först bilar, sedan sätter upp ett nytt armeringsnät och sist sprutar på betong får man en lagning som håller 10-20 år.

Vattenblästring av exempelvis en bassängvägg, med efterföljande pågjutning av ny betong och sist cementslam, ger också en ”rejäl reparation”, menar Alexander Herlin, med lång livslängd.

 

Blev debatt i stolsraderna

Under frågestunden ville en av åhörarna veta mer om svartrost.

- Det är ett fenomen som vi just nu forskar om. Det finns olika teorier om vad svartrost rör sig om, men det är en korrosion. Den kallas svartrost för att den blir en svart gegga. Geggan blir inte hård som rödrost, och spränger därför inte betongen, utan den letar sig ut mot ytan via betongens porer, svarade Alexander Herlin.

Här blev det en livlig diskussion mellan två andra åhörare - Alexander Herlins kollega Mikael Jacobsson, på RISE CBI Betonginstitutet, och Bror Sederholm, från RISE Kimab. Normalt sett ska det inte ske korrosion i sötvatten. Så vad är det då som triggar igång korrosionsprocessen? Läckströmmar från pumpar eller jordningsfel? Bakterier? Galvanisk korrosion?

Sådana debatter blir det ofta på Ytskyddsdagarna då det sitter kunniga och engagerade personer i publiken.

Christer Åkerlundh

Mer om: betong | RISE | SVU | vattenverk | ytskydd
Håll dig uppdaterad med UochD
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Öppnar sin 70:e butik i Sverige

Hydroscand öppnar sin 70:e butik i höst. Det blir i Sandviken.

Ökad lönsamhet med bättre underhåll

En skadad vid BillerudKorsnäs

Så mycket kostade cyberattacken Norsk Hydro

Cyberangreppet mot aluminiumtillverkaren Norsk Hydro i mars blev en mycket kostsam historia. Och produktionen är fortfarande inte tillbaka fullt ut.

Reningsverk byggs ut

Digitalisering och nya material innebär utmaningar

Nyhetsbrev

Stabsläge efter olycka på SSAB

Arkiv

Fallolycka vid UH-arbete

SJ ska köra och underhålla

Det blir SJ som ska köra och underhålla Öresundstågen från och med december 2020 – det beslutades av de regionala trafikhuvudmännen 21 maj.

Peab asfalterar i Olofström

Klockan tickar för Bergnäsbron

Instalco startar nytt bolag

Därför exploderar betongen

När betong i broar och tunnlar utsätts för hög värme kan den explodera. Nu har forskare tagit reda på varför det händer.

En rejält omarbetad utgåva

Förvärvar tre företag

Visolit expanderar och stärker sin position i Norden ytterligare med förvärvet av H2O Data AB, Aison AS och Netscenario AS.

Brand på Billerud Korsnäs

Plus

Smörjning av plast och gummi

Vid smörjning av plast och gummi är det bra att tänka på några saker för att undvika problem som svällning, sprickning och ytförändringar.

Startar produktion av hydraulsystem

Gigantiskt energilager planeras

Nya aktörer släpps in

Ny metod skyddar mot extrema solstormar

FOI har utarbetat en metod som bidrar till att skydda samhällskritisk infrastruktur vid extrema solstormar. Metoden kan bli ett kraftfullt verktyg för att förutsäga var i Sverige ett solutbrott kan påverka kraftnätet mest.

Coromatic får ny ägare

Dubbelvinst för Sweco

Ändrade kemikalieregler

Klart med dansk medverkan

De två bolagen går samman

AI krävs för att tygla ddos-attacker

Indutrade expanderar inom mät

SIS får nytt namn och utseende

Kan man hacka en jordfelsbrytare?

Levererar ställverk till Sverige

Elektromagnetisk immunitet allt viktigare i industrin

Procurator öppnar ny butik

De ska sköta Mälaröarnas vägunderhåll

Satsar för att möta morgondagens industri

Hannovermässan - fredag

Se alla Företagens egna nyheter

Foerster lanserar nya STATOGRAPH® CM redo för Industri 4.0

RS Components introducerar en IoT-utvecklingssats med Bluetooth® Low Energy från ON Semiconductor

RS Components lancerar Hartning kontaktdon med påmonterad anslutningskabel

Problem i industriella nätverk eller bussystem.

RS Components ingår partnerskap med TE Connectivity för att lansera ett TE-lärcenter på teknikforum

RS Components introducerar LoRa-kommunikationsmoduler med utökad prestanda för IoT-tillämpningar

KUNBUS-industridatorer som bygger på Raspberry Pi finns nu hos RS Components

RS Components introducerar Renesas Synergy™ S5D3-mikrokontroller och -utvecklingskort för IoT

Möt KmK Instrument på Control 7-10 maj

Ny produktserie: Kranar

RS Components och AVX ingår globalt partnerskap för distribution

DesignSpark, forumet för utvecklare och konstruktörer, har nu mer än 750 000 medlemmar

RS Components presenterar industriella frekvensomvandlare från Rexroth för automationsindustrin

RS Components lanserar banbrytande arbiträr funktionsgenerator från Tektronix

RS Components tecknar ett franchiseavtal med CTS för distribution av elektroniska komponenter

RS Components presenterar kraftfulla motordrivkretsanalysatorer med flera funktioner från Fluke

RS Components presenterar ny version av baskortet Arduino Uno WiFi för IoT-projekt

RS Components presenterar vinnaren av DesignSparks designtävling "Summer of Sound"

Tryck din egen rörmärkning med nya Flo-Code Print!

Nyhet! Snabb och exakt flerfärgs märkmaskin med utskärning – SMS R1

RS Components meddelar att Microchips nya utvecklingskort med AVR®-mikrokon...

RS Components släpper information om Big Step Challenge på electronica 2018

RS Components erbjuder nu kalibrerade produkter

RS Components presenterar distributionsavtal för industriella produkter frå...

KmK Instrument på Smålands Industrimässa i Växjö 17-18 oktober 2018

Sänd till en kollega

0.139