23948sdkhjf

Vattenverken är i akut behov av underhåll

| Av Christer Åkerlundh | Tipsa redaktionen

Betongen i landets vattenverk är i många fall i dåligt skick. Hur har det kunnat bli så? Varför har ingen åtgärdat förfallet?

2016 genomförde det oberoende statliga forskningsinstitutet RISE en undersökning åt Svensk Vatten Utveckling, SVU, som är VA-branschens forsknings- och utvecklingsorgan, som blev en ögonöppnare för landets vattenverk.

Läs också: Drönare och autonoma fordon flygets framtid

RISE besökte sju vattenverk och konstaterade stora betongskador i verken. Olika skadetyper upptäcktes – erosionsskador, svartrost, frostskador på utomhusbassänger, korrosion på armeringsjärn, och så vidare.

I en del fall var skadan på armeringen så långt gången att när man bilade bort den söndersprängda betongen var armeringen helt borta. Det är väldigt allvarligt, för det innebär att konstruktionen tappar sin bärförmåga.

Kanske inte så konstigt att det kan se ut så med tanke på att de flesta vattenverken i Sverige byggdes 1930-1970. Men frågan är: Varför har personalen på vattenverken, och kommunpolitikerna, låtit förfallet fortgå och växa? Varför har man inte underhållit bättre?

 

Läs också: En heldag om drönare

Fokus på vattnet

Alexander Herlin, civilingenjör på RISE, närmare bestämt på avdelningen CBI Betonginstitutet, gav under Ytskyddsdagarna i Göteborg den 30-31 januari, flera svar på den frågan.

Dels beror det på att vattenverkspersonalen har sett betongen som ett evigt material. Därför har betongunderhållet nedprioriterats. Dels beror det på att vissa skador kan vara dolda, under vattenlinjen, och ta väldigt lång tid på sig att utvecklas.

- En stor del vattenverkspersonalen har heller inte sitt fokus på betongen. Det har mer fokus på vattenkvaliteten. Dessutom vet inte personalen riktigt hur betongskador ser ut och hur man ska reparera dem på bästa sätt, menade Alexander Herlin.

Läs också: Sensortestet öppnar ny värld

Att det dessutom är svårt att stänga av driften, för att genomföra underhåll, gör inte precis saken lättare…

SVU och RISE bedriver just nu ett projekt som handlar om att ta fram en metodik för hur man upprättar en underhållsplan för vattenverkens betongkonstruktioner, men även att utveckla en modell för tillståndsbedömning av vattenverkens betong. Det finns underhållsplaner för det mesta – el, ventilation, pumpar – men inte för betongkonstruktioner.

 

Viktigt med register

Läs också: Hydrofobiskt ytskydd med nanopartiklar

- En viktig del av underhållsplanen utgörs av loggboken med noteringar om utförda rutininspektioner, tillståndsbedömningar och reparationer. Och så ingår också ett register över fasta ingångsvärden som ritningar, konstruktionsberäkningar, uppgifter om använda material och byggår. Med en samlad information blir det sedan lättare att göra en tillståndsbedömning.

Tanken är att vattenverkens egen personal ska sköta rutininspektionerna, med 3-5 års intervall. Personalen behöver utbildas för det. All data förs in i underhållsplanen så att den hela tiden kan uppdateras. Nästa steg blir tillståndsbedömningen. Där får vattenverken anlita en konsult.

- Vid tillståndsbedömningar avgörs vilken skadetyp det handlar om, storleken på skadorna och läget. Man försöker också finna orsaken till skadorna. Det är jätteviktigt för att kunna föreslå rätt åtgärd.

Svartrost, för att ta ett exempel, kan man konstatera genom att scanna en yta med georadar.

Läs också: Därför exploderar betongen

 

Tala samma språk

När det sedan är dags att anlita en entreprenör för själva reparationsarbetena, och man som beställare ställs inför olika metoder med olika livslängd, är det viktigt att man talar samma språk, betonar Alexander Herlin.

- I olika branscher används olika definitioner på begreppet ”livslängd”. Det finns teknisk, ekonomisk, praktisk livslängd.

Att lappa och laga ger inget varaktigt resultat. Sådana reparationer håller bara i 1-5 år. Gör man en mer rejäl reparation kan man förlänga arbetets livslängd till 10-20 år. Om man satsar ännu mer, och renoverar till nyskick, får man en hållbarhet på runt 50 år.

Hållbarast blir det så klart om man bygger nytt. Alexander Herlin visar en bild på en mellanvägg som man sågade ner och gjöt upp på nytt med ny armering. Nybyggen håller runt 100 år.

Alexander Herlin ger några andra exempel på reparationsmetoder:

Sprutbetong kan vara rätt metod ibland, men då är det viktigt med ett bra förarbete, betonar han. Om man först bilar, sedan sätter upp ett nytt armeringsnät och sist sprutar på betong får man en lagning som håller 10-20 år.

Vattenblästring av exempelvis en bassängvägg, med efterföljande pågjutning av ny betong och sist cementslam, ger också en ”rejäl reparation”, menar Alexander Herlin, med lång livslängd.

 

Blev debatt i stolsraderna

Under frågestunden ville en av åhörarna veta mer om svartrost.

- Det är ett fenomen som vi just nu forskar om. Det finns olika teorier om vad svartrost rör sig om, men det är en korrosion. Den kallas svartrost för att den blir en svart gegga. Geggan blir inte hård som rödrost, och spränger därför inte betongen, utan den letar sig ut mot ytan via betongens porer, svarade Alexander Herlin.

Här blev det en livlig diskussion mellan två andra åhörare - Alexander Herlins kollega Mikael Jacobsson, på RISE CBI Betonginstitutet, och Bror Sederholm, från RISE Kimab. Normalt sett ska det inte ske korrosion i sötvatten. Så vad är det då som triggar igång korrosionsprocessen? Läckströmmar från pumpar eller jordningsfel? Bakterier? Galvanisk korrosion?

Sådana debatter blir det ofta på Ytskyddsdagarna då det sitter kunniga och engagerade personer i publiken.

Christer Åkerlundh

Mer om: betong | RISE | SVU | vattenverk | ytskydd
Håll dig uppdaterad med UochD
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)

Mest läst

Startsidan just nu

Trevlig sommar!

Är du stressad?

Svenskt Underhåll växer

En heldag om drönare

ONE Nordic vinner stororder

Preemraff utrymt efter svavelläcka

Under onsdagseftermiddagen utrymdes delar av Preemraff i Lysekil efter en svavelläcka.

Nyhetsbrev

Kinesisk cyberattack mot SKF

De svenska storföretagen SKF och Ericsson har utsatts för hackerattacker från Kina, rapporterar Reuters.

Arkiv

Renovering av elmotorer

Plus

3D-printade munstycken i kraftverk

Sedan våren 2018 har 3DVerkstan hjälpt kraftbolaget Statkraft med att utveckla en skräddarsydd och 3D-utskriven lösning som effektiviserar underhållet av företagets vattenkraftverk.

De stärker sin position

Presto Brandsäkerhet AB förvärvar

Presto Brandsäkerhet AB förvärvar Farligt Gods Gruppen i Sverige AB, med säte i Malmö.

Stor industribrand för andra gången

Plus

Tester pågår med nya bromsskivor

En ny typ av bromsskiva testas just nu på godsvagnar. Förhoppningen är längre livslängd, snabbare byten och därmed kortare stillestånd.

Säkrar värmen till Jönköping

För att kunna garantera fjärrvärme och varmvatten till sin växande befolkning investerar Jönköping i en stor ackumulatortank.

Två jätteventiler till ny testanläggning

Växer inom elektronikmarknaden

Testmiljö för 5G invigt

Plus

Kontroll av vägbanor med ny laserteknik

Från och med nästa år kan man säga att underhållet av statliga vägar går in i en ny fas. Då ska vägarna scannas med 3D-laser.

Ska säkra kompetensförsörjningen

Norskt-svenskt elkraftsamarbete

Dags för brounderhåll

Plus

Sensortestet öppnar ny värld

Det började med forskning om en sensor som skulle gjutas in i järnvägsräls och har nu vuxit till att bli en plattform som öppnar en hel värld av nya digitaliseringstjänster.

SKF förvärvar RecondOil Sweden

XMReality i polskt samarbete

Vinner upphandling för Sundsvall Elnät

Nomo förvärvar

Får uppdrag i Hammarstrand

Oljeutsläpp hos pappersbruket

Start-up inom AI växlar upp

Svenska industriföretag redo för 5G

Stor forskningskonferens i Norrköping

Pirtek drar på

Avtalar om cybersäkerhet

Se alla Företagens egna nyheter

Vill du lära dig mer om smörjmedel? Är du driftansvarig, underhållschef, smörjare, inköpare? Se hit!

Så väljer du rätt skärvätska - våra smörjmedelsexperter guidar dig!

SVHC-listan uppdaterad – Nya lagar och regler

Medicinklassade silikonlim – så väljer du rätt!

Plasmabehandling för bättre limresultat

Räddningen mot bakterier i skärvätskor är här!

Är du driftansvarig, underhållschef, smörjare, inköpare..? Missa inte Mobilskolan i September!

G A Lindberg fyller 75 år

Vinn snygga jackor från ExxonMobil - Kom & tävla med oss på Borgeby Fältdagar

RS Components får distributionsrättigheter för passiva komponenter från Yageo

Tävla om snygga jackor från ExxonMobil på Borgeby Fältdagar & prata smörjmedel med våra experter!

Vad kan du om olika cyanoakrylat? Lär dig mer i vårt blogginlägg!

Kom och hälsa på oss på Borgeby Fältdagar 26-27 juni, monter E:32

Sverigepremiär för användning av ElaProof!

Kolla in vår nya video om hur Plasmabehandling kan hjälpa dig att limma svårlimmade plaster lättare!

G A Lindberg ChemTech förvärvar delar av Edvard Schneidler och utökar vårt elektroniksortiment

3 sätt att undvika luftbubblor vid ompackning till sprutor - t.ex. lim, smörjfett & silikon

RS Components lanserar en serie kompakta industriella kontaktdon för hög överföringshastighet

RS Components lanserar en ny serie DC-DC-omvandlarmoduler med hög effekttäthet

Skötsel av skärvätska under semesterstopp - så här undviker du onödiga driftstopp och problem!

RS Components presenterar ny och mycket prisvärd PoE-testare från Fluke Net...

RS Components lanserar USB- och AV-kablar från RS PRO

Foerster lanserar nya STATOGRAPH® CM redo för Industri 4.0

RS Components introducerar en IoT-utvecklingssats med Bluetooth® Low Energy...

RS Components lancerar Hartning kontaktdon med påmonterad anslutningskabel

Sänd till en kollega

0.129