23948sdkhjf

Vattenverken är i akut behov av underhåll

| Av Christer Åkerlundh | Tipsa redaktionen

Betongen i landets vattenverk är i många fall i dåligt skick. Hur har det kunnat bli så? Varför har ingen åtgärdat förfallet?

2016 genomförde det oberoende statliga forskningsinstitutet RISE en undersökning åt Svensk Vatten Utveckling, SVU, som är VA-branschens forsknings- och utvecklingsorgan, som blev en ögonöppnare för landets vattenverk.

Läs också: Prisas för nytt brandbekämpningssystem

RISE besökte sju vattenverk och konstaterade stora betongskador i verken. Olika skadetyper upptäcktes – erosionsskador, svartrost, frostskador på utomhusbassänger, korrosion på armeringsjärn, och så vidare.

I en del fall var skadan på armeringen så långt gången att när man bilade bort den söndersprängda betongen var armeringen helt borta. Det är väldigt allvarligt, för det innebär att konstruktionen tappar sin bärförmåga.

Kanske inte så konstigt att det kan se ut så med tanke på att de flesta vattenverken i Sverige byggdes 1930-1970. Men frågan är: Varför har personalen på vattenverken, och kommunpolitikerna, låtit förfallet fortgå och växa? Varför har man inte underhållit bättre?

 

Läs också: De räddar miljonvärden med kompositer

Fokus på vattnet

Alexander Herlin, civilingenjör på RISE, närmare bestämt på avdelningen CBI Betonginstitutet, gav under Ytskyddsdagarna i Göteborg den 30-31 januari, flera svar på den frågan.

Dels beror det på att vattenverkspersonalen har sett betongen som ett evigt material. Därför har betongunderhållet nedprioriterats. Dels beror det på att vissa skador kan vara dolda, under vattenlinjen, och ta väldigt lång tid på sig att utvecklas.

- En stor del vattenverkspersonalen har heller inte sitt fokus på betongen. Det har mer fokus på vattenkvaliteten. Dessutom vet inte personalen riktigt hur betongskador ser ut och hur man ska reparera dem på bästa sätt, menade Alexander Herlin.

Läs också: Ger råd om 3D-printade reservdelar

Att det dessutom är svårt att stänga av driften, för att genomföra underhåll, gör inte precis saken lättare…

SVU och RISE bedriver just nu ett projekt som handlar om att ta fram en metodik för hur man upprättar en underhållsplan för vattenverkens betongkonstruktioner, men även att utveckla en modell för tillståndsbedömning av vattenverkens betong. Det finns underhållsplaner för det mesta – el, ventilation, pumpar – men inte för betongkonstruktioner.

 

Viktigt med register

Läs också: En doldis på den globala marknaden

- En viktig del av underhållsplanen utgörs av loggboken med noteringar om utförda rutininspektioner, tillståndsbedömningar och reparationer. Och så ingår också ett register över fasta ingångsvärden som ritningar, konstruktionsberäkningar, uppgifter om använda material och byggår. Med en samlad information blir det sedan lättare att göra en tillståndsbedömning.

Tanken är att vattenverkens egen personal ska sköta rutininspektionerna, med 3-5 års intervall. Personalen behöver utbildas för det. All data förs in i underhållsplanen så att den hela tiden kan uppdateras. Nästa steg blir tillståndsbedömningen. Där får vattenverken anlita en konsult.

- Vid tillståndsbedömningar avgörs vilken skadetyp det handlar om, storleken på skadorna och läget. Man försöker också finna orsaken till skadorna. Det är jätteviktigt för att kunna föreslå rätt åtgärd.

Svartrost, för att ta ett exempel, kan man konstatera genom att scanna en yta med georadar.

Läs också: En heldag om drönare

 

Tala samma språk

När det sedan är dags att anlita en entreprenör för själva reparationsarbetena, och man som beställare ställs inför olika metoder med olika livslängd, är det viktigt att man talar samma språk, betonar Alexander Herlin.

- I olika branscher används olika definitioner på begreppet ”livslängd”. Det finns teknisk, ekonomisk, praktisk livslängd.

Att lappa och laga ger inget varaktigt resultat. Sådana reparationer håller bara i 1-5 år. Gör man en mer rejäl reparation kan man förlänga arbetets livslängd till 10-20 år. Om man satsar ännu mer, och renoverar till nyskick, får man en hållbarhet på runt 50 år.

Hållbarast blir det så klart om man bygger nytt. Alexander Herlin visar en bild på en mellanvägg som man sågade ner och gjöt upp på nytt med ny armering. Nybyggen håller runt 100 år.

Alexander Herlin ger några andra exempel på reparationsmetoder:

Sprutbetong kan vara rätt metod ibland, men då är det viktigt med ett bra förarbete, betonar han. Om man först bilar, sedan sätter upp ett nytt armeringsnät och sist sprutar på betong får man en lagning som håller 10-20 år.

Vattenblästring av exempelvis en bassängvägg, med efterföljande pågjutning av ny betong och sist cementslam, ger också en ”rejäl reparation”, menar Alexander Herlin, med lång livslängd.

 

Blev debatt i stolsraderna

Under frågestunden ville en av åhörarna veta mer om svartrost.

- Det är ett fenomen som vi just nu forskar om. Det finns olika teorier om vad svartrost rör sig om, men det är en korrosion. Den kallas svartrost för att den blir en svart gegga. Geggan blir inte hård som rödrost, och spränger därför inte betongen, utan den letar sig ut mot ytan via betongens porer, svarade Alexander Herlin.

Här blev det en livlig diskussion mellan två andra åhörare - Alexander Herlins kollega Mikael Jacobsson, på RISE CBI Betonginstitutet, och Bror Sederholm, från RISE Kimab. Normalt sett ska det inte ske korrosion i sötvatten. Så vad är det då som triggar igång korrosionsprocessen? Läckströmmar från pumpar eller jordningsfel? Bakterier? Galvanisk korrosion?

Sådana debatter blir det ofta på Ytskyddsdagarna då det sitter kunniga och engagerade personer i publiken.

Christer Åkerlundh

Mer om: betong | RISE | SVU | vattenverk | ytskydd
Håll dig uppdaterad med UochD
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Nya tekniklösningar för underhållet

Markvärme på torg och hållplatser ger mindre underhåll

Specialanpassade verktyg för rullande underhåll

Nya kurser för att minska kemiska arbetsmiljörisker

Underhållsdepå försenar spårväg

Underhållsstopp för Nordic Paper

Nyhetsbrev

Anställda vid SSAB uppmanas gå ned i arbetstid

Arkiv

Förlorade finger vid underhåll

ebm-papst del i unikt verktyg

Prisas för nytt brandbekämpningssystem

Robotar kommer till Norge

Boss Europe har fått agenturen på robotar från Singaporebaserade Lionsbot.

IoT-sensor ska övervaka lyftverktyg

Världens första AI-drivna mjukvara för markradar

Gnisslande spårvagnar ett minne blott

E-guide hjälper mobila maskiner klara nya krav

Stor affär på transformatorstation till Linxon

Förvärvar AI-bolag för att förutse underhåll

Elbrist kan skada klimatvänlig storsatsning

Google satsar på förnybar energi – i Sverige

50-års fest med fokus på framtiden

Färre driftstopp med digitala sensorsystem

Trots besparingar – satsar på nya underhållsfordon

Myndighet förtydligar regler – vill ge anläggningar längre liv

Brytpunkten för ”Industri 4.0” närmar sig

Minst en varning för majoriteten av svenska jordfel

SPM Instrument lanserar app för smidigare mätningar

Nytt förvärv – Husqvarna börjar producera glättningsmaskiner

Örebro prioriterar om budget – NCC bygger ny reservoar

Stora investeringar väntar för Amaq

Experten varnar – riskerna med efterlängtade 5G

Rullager som håller för trycket

1200 extra personer fixar stoppet

Organism – nytt material för 3D

Risk för explosion hos LKAB - NU UPPDATERAD

Explosion vid kraftstation

KmK Instrument i nytt samarbete

Se alla Företagens egna nyheter

Brandklassade lim och ingjutningsmaterial för tåg enligt EN 45545-2

G A Lindberg ChemTech söker en ny Miljötekniker till Stockholm

Seminarium om hantering och produktion vid ingjutning med polyuretan

Limma ”feta plaster” (Polyeten och Polypropylen) – Det här behöver du tänka på!

Avancerad mätteknik tar plats på Elmia Subcontractor

3 sätt att undvika luftbubblor vid ompackning t.ex. lim, smörjfett & silikon till sprutor

Proceq har lanserat ett revolutionerande teknikgenombrott för portabel ultraljudsinspektion

Anmäl dig till CERTEX nyhetsbrev

Välkommen att hälsa på oss på Evertiq Elektronikmässa i Lund den 26 september

Smörjfett för elmotorer – Så väljer du rätt

5 snabbhärdande medicinklassade lim - Limmet är ofta en effektiv och kostnadseffektiv lösning!

PFPE smörjmedel minskar risken för förtida lagerhaverier

RS Components lanserar en värmekamera i fickformat från Fluke

G A Lindberg ställer ut på Evertiq Expo i Lund 26/9, kom och hälsa på oss!

Vad betyder viskositet för lim egentligen? & Vilken viskositet bör mitt lim ha?

Bra att veta om Gejdolja - Mobil Vactra No. 2 - Ny film - smörjmedelsexperten Mats Svensson berättar

Kom och hälsa på oss Evertiq Expo i Lund den 26 september, monter 100

Smörjmedelsutbildning 25-26/9 - från grundläggande till avancerad smörjteknik - Fåtal platser kvar!

WEVO håller seminarium om ingjutning av elektronik 14-16 oktober, välkommen!

Limskola – Industri Grundläggande - 23/9 i Ljungby, välkommen att anmäla dig nu!

EMC probelm i industriella nätverk

Lindh Automation - Fit4PROFINET package

Snabba svar om snabblim

Vi fortsätter att sponsra Solvatten

RS Components får utmärkelse av TDK-Lambda

Sänd till en kollega

0.14