23948sdkhjf

Vattenverken är i akut behov av underhåll

| Av Christer Åkerlundh | Tipsa redaktionen

Betongen i landets vattenverk är i många fall i dåligt skick. Hur har det kunnat bli så? Varför har ingen åtgärdat förfallet?

2016 genomförde det oberoende statliga forskningsinstitutet RISE en undersökning åt Svensk Vatten Utveckling, SVU, som är VA-branschens forsknings- och utvecklingsorgan, som blev en ögonöppnare för landets vattenverk.

Läs också: Drönare och autonoma fordon flygets framtid

RISE besökte sju vattenverk och konstaterade stora betongskador i verken. Olika skadetyper upptäcktes – erosionsskador, svartrost, frostskador på utomhusbassänger, korrosion på armeringsjärn, och så vidare.

I en del fall var skadan på armeringen så långt gången att när man bilade bort den söndersprängda betongen var armeringen helt borta. Det är väldigt allvarligt, för det innebär att konstruktionen tappar sin bärförmåga.

Kanske inte så konstigt att det kan se ut så med tanke på att de flesta vattenverken i Sverige byggdes 1930-1970. Men frågan är: Varför har personalen på vattenverken, och kommunpolitikerna, låtit förfallet fortgå och växa? Varför har man inte underhållit bättre?

 

Läs också: En heldag om drönare

Fokus på vattnet

Alexander Herlin, civilingenjör på RISE, närmare bestämt på avdelningen CBI Betonginstitutet, gav under Ytskyddsdagarna i Göteborg den 30-31 januari, flera svar på den frågan.

Dels beror det på att vattenverkspersonalen har sett betongen som ett evigt material. Därför har betongunderhållet nedprioriterats. Dels beror det på att vissa skador kan vara dolda, under vattenlinjen, och ta väldigt lång tid på sig att utvecklas.

- En stor del vattenverkspersonalen har heller inte sitt fokus på betongen. Det har mer fokus på vattenkvaliteten. Dessutom vet inte personalen riktigt hur betongskador ser ut och hur man ska reparera dem på bästa sätt, menade Alexander Herlin.

Läs också: Sensortestet öppnar ny värld

Att det dessutom är svårt att stänga av driften, för att genomföra underhåll, gör inte precis saken lättare…

SVU och RISE bedriver just nu ett projekt som handlar om att ta fram en metodik för hur man upprättar en underhållsplan för vattenverkens betongkonstruktioner, men även att utveckla en modell för tillståndsbedömning av vattenverkens betong. Det finns underhållsplaner för det mesta – el, ventilation, pumpar – men inte för betongkonstruktioner.

 

Viktigt med register

Läs också: Hydrofobiskt ytskydd med nanopartiklar

- En viktig del av underhållsplanen utgörs av loggboken med noteringar om utförda rutininspektioner, tillståndsbedömningar och reparationer. Och så ingår också ett register över fasta ingångsvärden som ritningar, konstruktionsberäkningar, uppgifter om använda material och byggår. Med en samlad information blir det sedan lättare att göra en tillståndsbedömning.

Tanken är att vattenverkens egen personal ska sköta rutininspektionerna, med 3-5 års intervall. Personalen behöver utbildas för det. All data förs in i underhållsplanen så att den hela tiden kan uppdateras. Nästa steg blir tillståndsbedömningen. Där får vattenverken anlita en konsult.

- Vid tillståndsbedömningar avgörs vilken skadetyp det handlar om, storleken på skadorna och läget. Man försöker också finna orsaken till skadorna. Det är jätteviktigt för att kunna föreslå rätt åtgärd.

Svartrost, för att ta ett exempel, kan man konstatera genom att scanna en yta med georadar.

Läs också: En doldis på den globala marknaden

 

Tala samma språk

När det sedan är dags att anlita en entreprenör för själva reparationsarbetena, och man som beställare ställs inför olika metoder med olika livslängd, är det viktigt att man talar samma språk, betonar Alexander Herlin.

- I olika branscher används olika definitioner på begreppet ”livslängd”. Det finns teknisk, ekonomisk, praktisk livslängd.

Att lappa och laga ger inget varaktigt resultat. Sådana reparationer håller bara i 1-5 år. Gör man en mer rejäl reparation kan man förlänga arbetets livslängd till 10-20 år. Om man satsar ännu mer, och renoverar till nyskick, får man en hållbarhet på runt 50 år.

Hållbarast blir det så klart om man bygger nytt. Alexander Herlin visar en bild på en mellanvägg som man sågade ner och gjöt upp på nytt med ny armering. Nybyggen håller runt 100 år.

Alexander Herlin ger några andra exempel på reparationsmetoder:

Sprutbetong kan vara rätt metod ibland, men då är det viktigt med ett bra förarbete, betonar han. Om man först bilar, sedan sätter upp ett nytt armeringsnät och sist sprutar på betong får man en lagning som håller 10-20 år.

Vattenblästring av exempelvis en bassängvägg, med efterföljande pågjutning av ny betong och sist cementslam, ger också en ”rejäl reparation”, menar Alexander Herlin, med lång livslängd.

 

Blev debatt i stolsraderna

Under frågestunden ville en av åhörarna veta mer om svartrost.

- Det är ett fenomen som vi just nu forskar om. Det finns olika teorier om vad svartrost rör sig om, men det är en korrosion. Den kallas svartrost för att den blir en svart gegga. Geggan blir inte hård som rödrost, och spränger därför inte betongen, utan den letar sig ut mot ytan via betongens porer, svarade Alexander Herlin.

Här blev det en livlig diskussion mellan två andra åhörare - Alexander Herlins kollega Mikael Jacobsson, på RISE CBI Betonginstitutet, och Bror Sederholm, från RISE Kimab. Normalt sett ska det inte ske korrosion i sötvatten. Så vad är det då som triggar igång korrosionsprocessen? Läckströmmar från pumpar eller jordningsfel? Bakterier? Galvanisk korrosion?

Sådana debatter blir det ofta på Ytskyddsdagarna då det sitter kunniga och engagerade personer i publiken.

Christer Åkerlundh

Mer om: betong | RISE | SVU | vattenverk | ytskydd
Håll dig uppdaterad med UochD
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Produktionsstörningar på Gränges

En bok om sex decenniers UH-gärningar

Han kallas ofta för ”underhållsguru” eller ”underhållets gudfader”. Nu har han skrivit en bok om sitt liv.

IT-säkerhet i industrisystem

Fortum säkrar driften i kraftverk

Det senaste året har Fortum investerar nästan 15 miljoner kronor på att modernisera och byta ut kontrollutrustningen i Ljusne Strömmar kraftstation.

Uppdaterad: Fabriksbrand nu släckt

En död i arbetsplatsolycka

Nyhetsbrev

Satsar på UH och ombyggnation av pressverktyg

Arkiv

Övervakar processanläggningar på distans

MTR Tech förvärvar Emtrain

Stort UH-kontrakt till Epiroc

Epiroc har vunnit ett betydande kontrakt från Codelco för service av gruvutrustning som används vid Andina-gruvan nära Chiles huvudstad Santiago.

Storföretagens datatrafik avlyssnad

Ny delägare ger nya möjligheter

Ny agentur för Colly Components

Har ökat kapaciteten för fjärrvärmen

131-årig stockholmare går i pension

När Gasnätet Stockholm i veckan moderniserar gasnätet på Scheelegatan går en 131-årig trotjänare i pension.

Döms för vållande till kollegas död

Rockwell Automation utökar cyberskydd

Hydraulikinspiration i Borlänge

Spår ökat militärt intresse för 3D-print

Sensor ska upptäcka vattensamlingar

Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg ska testa en sensor under en bro över ringleden Österleden. Den känner av om det samlas vatten på vägbanan.

1

Varför händer inget med Industri 4.0?

Delgiven misstanke om arbetsmiljöbrott

Företaget byter namn

Taggig matta säkrar tågdriften

Nu monterar Trafikverket stängsel och taggiga mattor vid stationsområdet i Älvsbyn. Syftet är att förhindra att allvarliga olyckor sker.

Smart Maintenance på Öresundsbron

Hultafors Group gör företagsförvärv

Arbetsmiljöverket utreder explosionen

Konferens inom cybersäkerhet

Metallföretag får böter

Strömavbrott lamslog lasarett

Brand hos kemikalietillverkaren

Oljeläckage från bruket till älven

Se alla Företagens egna nyheter

PFPE smörjmedel minskar risken för förtida lagerhaverier

RS Components lanserar en värmekamera i fickformat från Fluke

G A Lindberg ställer ut på Evertiq Expo i Lund 26/9, kom och hälsa på oss!

Vad betyder viskositet för lim egentligen? & Vilken viskositet bör mitt lim ha?

Bra att veta om Gejdolja - Mobil Vactra No. 2 - Ny film - smörjmedelsexperten Mats Svensson berättar

Kom och hälsa på oss Evertiq Expo i Lund den 26 september, monter 100

Smörjmedelsutbildning 25-26/9 - från grundläggande till avancerad smörjteknik - Fåtal platser kvar!

WEVO håller seminarium om ingjutning av elektronik 14-16 oktober, välkommen!

Limskola – Industri Grundläggande - 23/9 i Ljungby, välkommen att anmäla dig nu!

EMC probelm i industriella nätverk

Lindh Automation - Fit4PROFINET package

Snabba svar om snabblim

Vi fortsätter att sponsra Solvatten

RS Components får utmärkelse av TDK-Lambda

RS Components lanserar labbaggregat med automatisk anpassning av strömstyrkan

Är du driftansvarig, underhållschef, smörjare, inköpare..? Missa inte Mobilskolan i September!

RS Components lanserar lättanvända oscilloskop från Tektronix för felsökning och analys

Välkommen på Seminarium om ingjutning av elektronik med WEVO den 14-16 oktober 2019.

Nytt effektivt sätt att kolla oljemängden i faten!

Silikon för elektriska fordon – fördelar och användningsområden

Vill du lära dig mer om smörjmedel? Är du driftansvarig, underhållschef, sm...

Så väljer du rätt skärvätska - våra smörjmedelsexperter guidar dig!

SVHC-listan uppdaterad – Nya lagar och regler

Medicinklassade silikonlim – så väljer du rätt!

Plasmabehandling för bättre limresultat

Sänd till en kollega

0.156