23948sdkhjf

Järnvägsunderhållet en het debattfråga

Färsk statistik från Trafikanalys, Sveriges officiella statistik om järnvägens punktlighet, visar att 2017 var vart tredje persontåg (34 procent) försenat eller inställt vid slutstationen.

Det betyder att av de drygt 980 000 avgångarna kom bara 66 procent fram i tid.

Långdistanstågen var de som drabbades hårdast 2017. Ungefär vart femte långdistanståg (22 procent) var mer än fem minuter försenade eller inställda. I genomsnitt var långdistanstågen 15 minuter försenade. Var det inte växelfel så var det nedrivna kontaktledningar eller någonting annat.

De flesta bedömare är överens om att det är åratal av eftersatt underhåll, oavsett politisk färg på regeringen, som är orsaken till denna ohållbara situation.

I slutet av mars hölls Järnvägsbranschens Samverkansforum sin resultatkonferens på Münchenbryggeriet i Stockholm. Statssekreterare Mattias Landgren lyfte då fram att regeringen, i den nationella planen för transportsystemet 2018-2029, ska satsa över 700 miljarder kronor på infrastruktur under de tolv åren. Järnvägsunderhållet ska prioriteras upp. De tre kommande åren ska de största investeringarna göras på Västra och Södra stambanan. Den största satsningen görs vid den så kallade Getingmidjan i Stockholm, som är en flaskhals i dag.

Allt det där låter ju bra - men kritiken kvarstår. I höstas, när den nationella planen för transportsystemet var ute på remiss, skrev till exempel SJ i sitt svar att förslaget inte satsar tillräckligt mycket på järnvägsunderhållet.

Nu har infrastrukturminister Tomas Eneroth sagt att han vill att Trafikverket ska ta tillbaka delar av Infranords verksamhet för att bedriva basunderhållet i egen regi, som på gamla Banverkets tid.

Det har gett nytt bränsle åt debatten. Sveriges Byggindustrier riktar skarp kritik mot ministerutspelet. Branschorganisationen befarar att den skissade förändringen riskerar att försämra underhållet ytterligare.

De hänvisar bland annat till en studie gjord av VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, som menar att Trafikverket både får mer och bättre underhåll sedan järnvägsunderhållet konkurrensutsattes för snart ett decennium sedan - även om det återstår mycket att göra för att förbättra för den spårbundna trafiken. I stället borde Trafikverket fortsätta att utveckla sin roll som beställare, anser Lars Redtzer, ansvarig för infrastrukturfrågor på Sveriges Byggindustrier.

Ja, järnvägen är som sagt ett hett debattämne. Därför ägnar U&D tre av fyra temaartiklar i månadens nummer åt just järnvägen. I skuggan av den pågående debatten om järnvägsunderhållet sker ändå positiva saker. U&D lyfter fram några exempel på detta.

Christer Åkerlundh

Artikeln är en del av vårt tema om Ledare.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.063