Tågtidtabeller läggs fortfarande manuellt - ett väldigt tidskrävande jobb. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har ansökt om bidrag från Vinnova för att utveckla en programvara som kan göra tidtabelljobbet.

Vinnova beslutade före jul att tilldela projektet två miljoner kronor. LKAB, Trafikverket, Rise Sics, SJ, IBM och Järnvägsbranschens samverkansförbund ska också ingå i projektteamet.

Förhoppningen är att man ska kunna förfina en 20 år gammal algoritm för att få in fler tåg på Malmbanan på sträckan mellan Kiruna och Narvik i Norge. En cirka 15 mil lång, elektrifierad och enkelspårig sträcka som trafikeras av malmtåg, persontrafik och godståg med fisklast.

Malmbanan är tungt trafikerad. Det pågår därför diskussioner om att eventuellt bygga ut den till dubbelspår.

- Kan du få in fler tåg på den bana som redan finns kan du spara mycket pengar genom att senarelägga en utbyggnad, säger Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi på VTI till tidningen Ny Teknik.

Dagens system med manuell läggning av tidtabeller fungerar okej, men i takt med att spårkapaciteten utnyttjas alltmer har det blivit uppenbart att det behövs en ny metod för att göra tabellerna.

En matematisk metod för att optimera tidtabellen har funnits i 20 år, men den har aldrig testats i praktiken, berättar Jan-Eric Nilsson för tidningen. Det är det VTI och de andra projektdeltagarna vill göra.

Metoden kallas lagrange-relaxering. Den delar in tågbanan i delsträckor, block, med befintliga mötesplatser i ändpunkterna. Då banan bara har ett spår kan det bara finnas max ett tåg i varje block. Det komplicerar det hela. Möten blir oundvikliga. Då gäller det att veta exakt var varje signaler på sträckan finns. Det vet man på den utvalda sträckan.

Projektet kommer att fokusera på att skapa en beräkningsprogramvara och förfina algoritmen. Förhoppningen är att kunna lägga en egen tidtabell 2019 parallellt med att Trafikverkets planerare gör det gamla manuella viset. Då kan den nya metoden utvärderas.

Fler tåg på sträckan kommer så klart också att påverka underhållsbehovet. Fler tåg gör också själva underhållsarbetet svårare.