Hur svårt är underhåll, egentligen?
Underhållsfilosofier och underhållsstrategier, två begrepp som säkert skapat huvudbry hos mer än en företagsledning och inte minst underhållsavdelning genom åren. Att välja väg, verktyg och metoder är inte lätt och det är mycket att sätta sig in i. Eller? Är det här med underhåll egentligen så svårt? Vi ställde frågan till en som haft anledning att fundera på den i åtskilliga decennier nu, nämligen ”underhållsgurun” Christer Idhammar.
- Jag menar att det finns, eller bör finnas, ett grundläggande system för underhåll i en verksamhet och det systemet kan beskrivas som att man måste se till att man bereder arbeten, att man schemalägger dessa, utför dem, registrerar dem, gör en grundorsaksanalys för att eliminera att samma problem återkommer och så blir man bättre och bättre. För att klara detta så bör man ha ett förebyggande underhåll och ett väl fungerande maskin- och anläggningsregister så att man lätt kan få fram rätt reservdelar etc. Det är egentligen inte mer komplicerat än så.
Inom det här systemet finns det ett antal processer.
- Det är de delsystem som driver saker som ”hur utför vi vårt förebyggande underhåll”, ”hur bereder vi våra arbeten”, ”hur schemalägger vi” och så vidare. Man kan säga att hur väl dessa processer är definierade och hur väl de utförs, det är det som driver en ständig förbättring av resultat. I vår verksamhet så har vi dessa delsystem väldigt väl definierade i form av 220 olika punkter och man kan säga dessa utformar en underhållsstrategi. ”Här är rätt saker att göra” helt enkelt och det är så att vi inte säger hur de ska göras, utan att det är rätt saker att göra. Det är en approach vi har valt helt enkelt för att det är lättare för människor att hålla med om vad som ska göras än hur det ska göras, konstaterar Christer Idhammar och fortsätter:
- Detta är baserat på erfarenhet från många decenniers arbete med de här frågorna. Det handlar till 90 % om människor. Teknik är förstås viktig och de flesta inom UH gillar teknik och utrustning, men utmaningen ligger i att få människor att arbeta i de system man satt upp på ett rätt och disciplinerat sätt.
Då och då får man intrycket att det lanseras nya underhållsfilosofier, ibland med ganska täta mellanrum.
- Det stämmer, och det kan göra att många blir konfunderade kring om man valt rätt eller inte. Men jag menar att grunderna i det här, systemet och processerna jag nämnde, är sådant som vi talat om i 40 år. Sedan kommer det begrepp som 5S, Six Sigma och allt vad det kan vara. Många av dessa är väldigt bra, men vi betraktar dem som verktyg. De kan alltså hjälpa oss att göra de grundläggande processerna bättre och bättre, men det handlar inte om nya program eller filosofier som ställer de tidigare på ända. Det är viktigt att förmedla detta tycker jag. Många kan uppfatta det som att ”jaha, nu kommer det något nytt påfund igen”, men istället är det nya verktyg som ska vara ett stöd för det vi redan håller på med. Att lyckas med underhåll kräver ett stort mått av långsiktighet och att man håller sig till det som är grundläggande och sedan genomföra detta bättre och bättre med tiden. Att hoppa mellan olika program och hela tiden lansera nya alternativ, det är ingen bra väg, menar Christer Idhammar.
Det har nu gått drygt 20 år sedan man formulerade sitt koncept för underhåll.
- Men de grundläggande idéerna i detta började vi med säkert 20 år innan dess. När vi bestämde oss för att ta fram ett komplett koncept, så bjöd vi in underhållschefer från gruvindustri, stålindustri, papper/massa och livsmedelsindstri i utvecklingsarbetet. Det var alltså en blandning av mycket erfarna UH-chefer och det vi gjorde var helt enkelt att fråga: Vad är rätt saker att göra inom underhåll? Vilka är huvudrubrikerna, så att säga? Det tog nog en intensiv vecka under vilken ett antal viktiga områden utkristalliserade sig, som ledarkskap, teknisk databas, kompetensutveckling, förebyggande underhåll, beredning, schemaläggning, reservdelshantering, life cycle cost och många, många fler. Sedan gick vi ut och testade det här i de berörda företagen och det resulterade så småningom i det slutliga koncept som vi använt sedan dess, fortsätter Idhammar.
Underhållsfilosofi och dito strategi, är det egentligen samma sak?
- Nej, det är det inte. Det är helt enkelt så att en underhållsstrategi måste baseras på en underhållsfilosofi. Filosofin är den uppfattning verksamheten har, vad man tror på och vad man anser är rätt att göra. Av det följer att om man inte har funderat igenom det här med vilken filosofi man har, så blir det i princip omöjligt att pricka rätt med en strategi. Detta kan nog förklara att en hel del ”spretiga” insatser som gjorts här och där inte har lett till något…., konstaterar Christer Idhammar.
Kan då verkligen alla verksamhetstyper använda sig av samma underhållsfilosofi och –strategi?
- Ja, i princip. Vissa små skillnader finns ju alltid. Till exempel behöver en del stopp göras i livsmedelsindustri på grund av krav och bestämmelser som inte har någon motsvarighet i stål- eller pappersindustri. Men i stort sett är samma arbetssätt applicerbara ändå. Det som är riktigt viktigt är att ledningen tar ansvaret för att utveckla, dokumentera och kommunicera de processer och system som gäller så att människor verkligen kan jobba i dem. Människor kan aldrig bli mer produktiva än vad systemet de arbetar i tillåter dem att bli, det är vår absoluta övertygelse. Du kan ha den mest yrkesskickliga personal som inte vill annat än att göra bästa möjliga jobb, men om det alltid är bråttom med allting, så går det inte att göra exempelvis en axeluppriktning så bra som möjligt, bara så snabbt som möjligt, säger Christer Idhammar.
Idcon har sin bas i USA, men jobbar i stort sett över hela världen, inte minst i Sverige.
- Det är ju inte ovanligt att verksamheter i exempelvis Sverige har ägare med bas i USA. Ofta vill företagen implementera samma UH-filosofi och –strategi i alla sina verksamheter, något som kan bringa kulturella skillnader i dagen. Hur de här arbetssätten implementeras och vilken tid det tar kan skilja sig åt en hel del, trots att verksamheterna i sig är verksamma inom samma bransch. I Sverige är det generellt så att har vi bestämt oss för att något ska göras, så blir det också genomfört fullt ut och målmedvetet. Men, det kan ta tid, inte minst för att vi i Sverige gärna vill att alla är överens innan något görs. Här i USA å andra sidan så sätts saker igång väldigt snabbt, men chefer byter jobb ofta och det resulterar ibland i att den nye chefen också sätter igång ett nytt program av något slag, säger Idhammar.
En absolut övertygelse i det koncept man arbetar efter gäller hur man definierar produktion, fortsätter han.
- Vi menar att drift och underhåll är det som tillsammans blir produktion. Det krävs ett nära samarbete där underhåll inte är en serviceavdelning till driften, utan en likvärdig partner i tillförlitlighet kan man säga. Det man gemensamt vill uppnå är att utrustningen producerar tillförlitligt och det kräver att man gemensamt identifierar både problemen och deras orsaker, så att man kan åtgärda och bli bättre. Med andra ord räcker det inte att säga ”vi ska jobba tillsammans”, utan det gäller också att adressera frågeställningen ”hur gör vi det, vad ska vi ändra på för att det ska bli så?”
Vi återkommer till här med begrepp och koncept som plötsligt blir populära, så kallade ”buzz words”.
- De kommer ju då och då, men i stort sett ser ju underhållet egentligen likadant ut nu som förr i tiden. I grund och botten handlar allt om samma saker. Jag har många gånger blivit ombedd att prata om att ”nu håller vi på med lean maintenance” (även undertecknad får erkänna att jag ibland varit en av de som uttryckt sådana önskemål…) och visst är lean ett bra angreppssätt. Att identifiera och eliminera slöserier genom att förebygga att de uppstår igen är bra, men i ärlighetens namn är det så att om man bara gör sakerna som ingår i underhållskonceptet, så blir det lean oavsett om det var tanken eller inte, säger Christer Idhammar avslutningsvis.
Peter Olofsson