Störningar i produktionen ledde till brand – Brandskyddsföreningen om brandsäkerhet i industrin
Av Emelie Werme
Brandskyddsföreningen betonar vikten av att industrierna ökar sin brandsäkerhet, detta för samhällets, medarbetarnas och miljöns skull. Vi frågar Lars Brodin om vad som är den största utmaningen med att släcka bränder inne på industrier. Han svarar:
– Det beror så klart på vad det är för typ av industri och vad som har inträffat men generellt så är industrier ofta stora byggnader där det kan vara svårt att stoppa ett brandförlopp om man inte lyckas göra det i ett tidigt skede. Räddningstjänsten har inte förmåga att kunna släcka en utvecklad brand i en stor industri. Strategin blir då att försöka förhindra brandens spridning till andra byggnader. Därför vilar ett stort ansvar på personalen att förhindra bränder och att kunna släcka en brand i ett tidigt skede.
Ofta är bränder på industrier eller byggarbetsplatser kopplade till brandfarliga heta arbeten som utförs på en tillfällig arbetsplats. År 2022 fick räddningstjänsten rycka ut på 1068 bränder eller brandtillbud inom industrin
Skadepreventionskonceptet och certifieringsutbildningen Heta arbeten har länge, hela 30 år, varit en källa till kunskap för arbetare som arbetar med heta arbeten. Sedan 1990 har över 2 miljoner blivit utbildade inom konceptet. Enligt Brandskyddsföreningen har Heta arbeten bidragit till en stor minskning av antalet bränder. När konceptet startade för över 30 år sedan minskade antalet bränder orsakade av heta arbeten med hela 80 procent. Brandskyddsföreningen har ständigt samarbete med näringsliv, försäkringsbolag och utbildningsarrangörer för att alla ska vara uppdaterade.
Förutom de mänskliga konsekvenserna, vad är det farligaste konsekvenserna med brand inne på en industri?
– En industri producerar varor som underleverantörer till andra industrier eller till återförsäljare och slutkunder. Det är många parter som blir drabbade om en industri inte längre kan leverera sin produkt. Om avbrottet blir långt kanske kunderna har vänt sig till andra leverantörer vilket gör att det kan vara svårt för industrin att komma tillbaka på marknaden igen efter en brand, säger Lars Brodin.
En ofta inte påtänkt anledning är att färre bränder minskar klimatavtrycket. Idag står industrisektorn för cirka 33 procent av Sveriges territoriella utsläpp. Främst ansvariga är järn- och stålindustrin, mineralindustrin och raffinaderierna. Idag släpper industrin ut oerhört mycket koldioxid. Om 30 år ska koldioxidavtrycket ligga på noll.
Vi frågar Lars Brodin om han har något speciellt case som han minns.
— En brand som har gett lärdomar ur många perspektiv är Polarbrödsbranden i Älvsbyn. I samband med gräddningen av brödkakorna i ugnen hände det ibland att små glödbränder uppstod. Det sågs inte som något anmärkningsvärt då personalen hade bra rutiner för att släcka dessa, säger han.
Under dagen som Lars Brodin pratar om hade det skett andra störningar i produktionen. Det gjorde att man inte hade fullt fokus på transportbandet, någonting som ledde till att en glödande brödkaka följde med till nästa skede i processen som var en avsvalningsanläggning.
– Eftersom den delen var innesluten var det svårt att se vad som hände där. Där fanns heller inga detektorer som kunde upptäcka en brand eller något släcksystem. När branden utvecklades spred den sig till transportbandet som var av plast, som innehåller mycket energi, och brandförloppet blev då kraftigt. När branden väl upptäcktes var det svårt för personalen att komma åt för en manuell släckinsats. Branden spreds sedan snabbt vidare via bland annat ventilationssystemet till resten av fabriken som i princip var en enda stor brandcell, förklarar Lars Brodin.
Polarbrödsfabriken hade byggts ut i flera omgångar. I samband med ombyggnationerna hade man anlitat brandkonsulter och varit noga med att följa lagstiftningen med fokus på det nya byggprojektet
Han förklarar:
– Därmed hade man uppfattningen att man hade ett bra brandskydd vilket alltså inte stämde. Lagstiftningen har främst fokus på personsäkerhet, inte egendomsskydd.
Lars Brodins råd till industrierna:
● Anpassa det byggnadstekniska och organisatoriska brandskyddet efter riskerna i verksamheten. Att bara följa lagstiftningen leder inte med automatik till en robust och avbrottsfri verksamhet.
● Se till att det i verksamheten finns minst en person med tillräcklig kompetens för att kunna bedöma vilket brandskydd som behövs. Pengar kan ofta sparas på att resurserna läggs på det brandskydd som har bäst effekt.
● Chefer har en viktig roll för att skapa en säkerhetskultur genom att visa engagemang för säkerhetsfrågor och vara goda föredömen.
● Tillfälliga arbetsmoment som innefattar svetsning, skärning och liknande, ställer särskilda krav på säkerhetsåtgärder. Var noga med att följa reglerna för brandfarliga heta arbeten på tillfällig arbetsplats, SBF 506:1.
Källa: Lars Brodin, Brandskyddsföreningen