23948sdkhjf

UDI: Smart underhåll i tillverkningsindustrin

Tillverkningsindustrin vill också jobba med smart underhåll men det finns utmaningar. Vi har lyssnat på ett föredrag med Antti Salonen från Mälardalens universitet.

Förr var tillverkningsindustrin mer flexibel än till exempel processindustrin. Stannade en svarv kunde man alltid köra på en annan istället. Men idag ser det annorlunda ut. Nu har man ett processflöde där till exempel stora kugghjul produceras i en linje med en viss dedikerad svarv och så vidare. Det har gjort att tillverkningsindustrin mer liknar processindustrin med flöden där alla delar måste fungera samtidigt.

Vi har lyssnat på ett föredrag på konferensen UDI med Antti Salonen från Mälardalens universitet, MDU. Forskning vid MDU har genom enkäter studerat hur tillverkningsindustrin jobbar med smart underhåll. SME-företag har sällan arbetat med frågan och lite större kanske har börjat.

Varför kan man undra?

Enligt Antti Salonen beror det bland annat på utmaning att koppla upp gamla maskiner men också för att det kan även vara svårt räkna hem kostnader för uppdaterat underhåll.

Hur ska man då få fler små och medelstora företag att satsa på smart teknik? Hos MDU har man byggt upp en testmiljö med digitala underhålls- och produktionssystem, AR-glasögon, automatiserade robotar. Här kan personal från företag få komma och testa för att se att det behöver inte vara så komplicerat.

Hur bra är då smart underhåll?

– Det är superbra och viktigt men många system handlar om att prediktera hur länge till en komponent håller, men vi borde titta på hela tiden från installation tills något går sönder, säger Antti Salonen.

Han menar att det är viktigt titta på den totala livslängden och om den verkar rimlig. Han tar ett exempel där ett företag fick ständiga problem med lager som gick sönder. De insåg att lager inte höll särskilt länge. Istället för att ha system som förutsa när det var dags byta lager tittade de på grundorsaken. Felaktig smörjning och fel smörjmedel var orsaken. När man fixade detta blev hållbarheten mycket bättre. Det var inget de kunde se med de smarta verktygen.

En del beror också på att det inte finns bra kommunikation mellan driftspersonalen och underhåll.

– Tror att vi borde ha fler gemensamma system mellan drift och underhåll, säger Antti Salonen.

Antti Salonen menar också att många fel beror på människan, kanske upp till cirka 70 procent.

– I tillverkningsindustrin är det mycket människa-maskin interaktion hela tiden.

Sådant kanske inte heller är lätt att hitta med digital teknik. Antti Salonen menar dock att vi kan ha mycket nytta av nya tekniken också, till exempel för att bestämma underhållsintervall, utbilda underhållspersonal med VR eller få stöd på distans med AR.

– Det viktiga är att vi måste bli bättre på att veta när vi ska använda tekniken eller inte, säger han

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.109