Man brukar säga att med bra underhåll får man säker drift. Och det stämmer till stor del men riktig säkerhet uppstår faktiskt först när alla i arbetskedjan talar samma språk vad gäller processer och förväntningar på de anställda. I praktiken innebär det att man måste göra allt det simpla mer konsekvent – definiera vad vi menar, träna på hur vi gör och följa upp att vi faktiskt gör det. Under de här förutsättningarna kan vi försäkra oss om att underhåll och säkerhet blir en prioritering likt ett inlärt beteende och något som aldrig tas för givet.
Underhåll är lika med säkerhet
I produktionsindustrin separeras ofta produktion, underhåll och arbetsmiljö. Det är en praktisk uppdelning men i vardagen är det tre sidor av samma mynt.
Ett slitet lager som får gå “lite till” är inte bara ett kvalitetsproblem utan också en säkerhetsrisk. En överfull backlog innebär, utöver att att stoppen blir fler, att man får fler chanser till förbättringar. När vi sätter likhetstecken mellan underhåll och säkerhet blir det lättare att prioritera rätt. Risk and reward. Förebyggande underhåll som är standardiserat är det man vill åt. Det finns flera smarta åtgärder att ta här, som att man börjar logga alla avvikelser för att enkelt kunna bedöma vad som behöver göras vid just det tillfället. När alla viktiga händelser finns loggade i systemet minskar alla spontana lösningar som man kanske kommer på i stunden (som ofta är just det som urholkar säkerheten).
En lika viktig del är förändringshanteringena. När vi byter fabrikat, uppdaterar mjukvara eller ändrar några parametrar påverkar det både driftsäkerheten och riskbilden i företaget. Ett stabilt MOC-flöde (Management of Change) med checkfrågor kan vara avgörande för påverkan på, reservdelar, utbildningsbehov och instruktioner samt gör att små ändringar inte blir stora överraskningar.
Kommunikation i kritiska lägen
När det brinner till i någon del av arbetsledet spelar både struktur och kommunikation en väldigt stor roll. Det som är självklart för en tekniker kan vara otydligt för en processoperatör eller en entreprenör på plats. Det kan vara smart att etablera ett gemensamt “lingo” för beslutsfattandet. Vad betyder egentligen stoppa, säkra, frigöra eller återstarta i vår arbetsmiljö? Använd konsekventa uttryck, bekräfta alltid mottagen order (“closed loop communication”) och säg hellre för mycket än för lite när larmet väl går på produktionsgolvet.
Förberedelser är avgörande. En respons playbook för återkommande scenarier: vibrationslarm, oljeläckage, oväntad temperaturdrift, PLC-fel eller vad det än kan vara, gör att alla vet vad som ska göras vid ett kritiskt läge.
Man kan införa korta träningsscenarior på cirka fem minuter, någon gång i månaden, för att kunna visualisera vad som ska göras när läget är akut. Och glöm inte att en bra logg (tid, händelse, åtgärd, effekt, nästa steg) gör att nästa skift kan fortsätta på rätt spår.
Beteenden som håller igång arbetsflödet
Teknik, system och instruktioner räcker inte alltid. Speciellt inte när vardagsproblemen hopar sig och man inte har en tydlig course of action. Därför vinner organisationer som gör rätt beteenden lätta. Här är några exempel för för att bli tydligare:
- Starta dagen med driftsäkerhet: Ett kort stående möte där gårdagens störningar, dagens planerade risker och beredskapsplaner. Sätt prioriterade förbättringar som ska vara klara innan skiftets slut.
- Standardisera de kritiska momenten: Låsning och märkning, provkörning efter ingrepp, återställning av sensorer. För att sänka den kognitiva belastningen när tempot är högt
- Gör status synlig: En enkel tavla vid utrustningen (plan vs. utfört PM, kommande stopp, pågående sanalyser) minskar antalet frågor och missförstånd samt höjer trycket på avslut.
- Träna nära arbetet: Mikropass på fem-tio minuter där en konkret uppgift demonstreras och som ska lösas av arbetsteamet. Här kan en gemensam begreppsapparat snabbt byggas upp genom en bra distansutbildning som fyller luckor och ger samma grund oavsett skift och site. Det jämnar ut kvaliteten och snabbar upp onboardingen för nya medarbetare.
Beteenden måste stöttas av system. Om avvikelsehanteringen tar för lång tid kommer den inte användas. Om reservdelar är svåra att hitta väljer någon kanske att bryta riktlinjerna och köra på tills något går snett. Om den som lyfter en risk aldrig får återkoppling sluta man till slut.
Att få bort diskrepanser är allt som oftast ett ledningsbeslut – och kanske den mest underskattade säkerhetsåtgärden av alla.
BREAKING