23948sdkhjf

Energilager säkrar eldriften på Gotland?

Energimyndigheten planerar att ersätta en tredje Gotlandskabel till fastlandet med ett energilager för att säkra öns energiförsörjning.

Helagotland.se har en artikel om Gotlands elförsörjning. På ön finns vindkraft som producerar 180 MW och solkraft som ger 5 MW. Det motsvarar ungefär Gotlands totala elförbrukning under ett år.

Problemet är att man tidvis producerar mer energi än vad som förbrukas, och ibland är det tvärtom. Elöverskott skickas i dag till fastlandet via två kablar på havsbotten, med risk för strömavbrott. Vattenfall har fått i uppdrag av Energimyndigheten att lösa detta problem.

En lösning är att bygga ett energilager med riktigt stora batterier som kan lagra 25 - 50 MW effekt. Det handlar i så fall om cirka tio batterier på runt 10x3x3 meter, vilket motsvarar en fotbollsplan, skriver Helagotland.se. Det skulle kosta cirka 150 miljoner kronor.

Energilagret skulle då kunna leverera el under ett strömavbrott. Lagret skulle också möjliggöra en utbyggd vindkraft på ön.

Frågan är: vem ska betala energilagret?

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en förstudie om hur Gotland kan användas som pilot i omställningen till ett förnybart energisystem i Sverige.

 Tillsammans med samverkansparter har Energimyndigheten presenterat en färdplan. Inom färdplanen finns sju åtgärdsområden:

  • Lokal förankring
  • Flexibelt och robust elsystem
  • Klimatsmart industri
  • Transporter
  • Resurseffektiv bebyggelse
  • Areella näringar
  • Trygg energiförsörjning och beredskapsfrågor

– Vi har tagit fram åtgärdsförslag utifrån de utmaningar som finns inom energisektorn på Gotland. Åtgärderna ska kunna fungera för hela landet och bidra till ökad försörjningstrygghet, minskade utsläpp av växthusgaser, ökad andel förnybar elproduktion, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Vi har bedömt alla åtgärdsförslag utifrån Gotlands strategiska roll för Sverige och ökade krav på robustare energisystem i både fredstid och vid höjd beredskap, säger Energimyndighetens projektledare Mattias Eriksson.

Den viktigaste nyckeln till framgångsrik omställning ligger i ett nära och långsiktigt samarbete mellan alla som är aktiva och verksamma på Gotland, det vill säga boende, föreningar, företag, offentliga organisationer och besökare. Omställningen kommer också att kräva finansiell stöttning för att Gotland ska ställa om snabbare än övriga Sverige.

– Redan idag genomförs många bra projekt på Gotland som bidrar till ett hållbart energisystem, men färdplanen och dess åtgärder ska göra det möjligt att öka omställningstakten. Vi kommer att följa upp åtgärderna och resultaten vartannat år, och om vi ser behov av det så kommer vi att föreslå kompletterande åtgärder. Förhoppningen är att åtgärderna på Gotland ska ge lärdomar och inspiration för såväl övriga regioner i landet som utanför Sveriges gränser, säger biträdande projektledare Katarina Händel.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094