23948sdkhjf

Till vilken nytta?

Jag har en bekant som varit kursdeltagare på en av våra ledningskurser för några år sedan. Han har befattning som underhållschef på en större tung basnäringsindustri i Sverige.

Han är relativt ung, välutbildad, framåt och i har haft olika roller i den tillverkande industrin, både i produktions- och underhållsorganisationer. Man skulle kunna säga att han har blivit erfaren och har sett mycket i olika branscher.

Men senast jag träffade honom på ett möte för ”likasinnade” i en branschorganisation så lät han ganska uppgiven när han beskrev sin nuvarande sits.

I Sverige är det ju så beställt att vi inte har några nya tunga basindustrier, med något undantag, det mesta i vår basindustri har några tiotal år på nacken, så även huvuddelen av min väns anläggning. Detta är en relativt stor enhet med höga produktions- och säkerhetskrav. Underhållet är inget man kan slarva med. 

Som alla som läser detta blad vet så finns inte sällan en korrelation mellan ålder på en anläggning och ökande underhållsbehov. Detta gäller även anläggningar där det löpande underhållet har skötts bra. Efter något eller några decennier måste lite större krafttag till för att bryta begynnande lutning i ”badkarskurvan”.

Som den ambitiösa person han är så har ”kursdeltagaren” gjort en underhållsbudget där han har tagit höjd för tunga underhållsåtgärder för att bibehålla säkerhet, drifts- och anläggningssäkerhet, på valda nivåer.

Vidare inser han att underhållsavdelningen måste ha en kompetens och bemanning som matchar de ställda kraven på underhållet. Slutligen har anläggningen utökats när de nya delarna gått ett par år, vilket läget är i detta nu, så kommer de börja att dra underhållskostnader. Sammantaget blev detta en utvidgning av underhållsbudgeten med ett antal miljoner, kanske 8-10 procents ökning av underhållskostnaden.

Att säga att detta emottogs på ett seriöst sätt av ledningen är en grav överdrift. Snarare var det som att en kollektiv reptilhjärna klickade igång: Öka underhållsbudgeten? Vi måste ”spara”, budgeten skall ned inte upp…

Till saken hör att driftsäkerheten i anläggningen visar oroande tecken på att gå ned i stället för att gå upp. Vissa delar i flödet är utsatta för ett hårt mekaniskt slitage. Ett par ganska allvarliga haverier och en ökad felintensitet i närtid oroar min bekant och flera medarbetare i hans organisation.

Givetvis försöker han ”prata för varan”. Efter en tids resonemang börjar hans chef lyssna och förstår, om än motvilligt, budskapet och lovar att ta med det upp i koncernledningen.

Efter det centrala mötet så var det inte helt oväntat ”kalla handen” och hans motivation gick som en V2-raket i backen! Det var inte mycket att be för, bara att bita i det sura äpplet. Efter den obligatoriska branschmiddagen så hade vi en trösterik diskussion - inte helt utan ”smörjmedel” från de lokala mikrobryggerierna. Efter att ha ojat och vojat oss över inkompetens, kortsiktighet, räknenissar och annat som sätter käppar i ingenjörernas väl tickande maskineri så kom vi fram till den del klokskap:

Sambandet mellan underhållskostnad och störningskostnader måste göras tydliga.

Uppföljning av produktionsförluster, och alla de kostnader som är förknippade med dessa, borde följas krona för krona. Ytterst få verksamheter tillämpar detta idag.

Risk är ett abstrakt begrepp, men alla företagsledare, styrelser och investerare vill helst ha en riskfri verksamhet.

Sambandet mellan risk och underhåll måste klargöras så att det blir glasklart. Helst skulle man vilja ha risktal för olika scenarier, till exempel personskada, miljöpåverkan störning i leverans, störning i kvalitet och påverkan av värdet på anläggningskapitalet.

Risktalens nivå kan kopplas till underhåll så att en tydlig korrelation erhålles.

Vi som arbetar med underhåll är för dåliga kommunikatörer. Vi pratar ”tekniska” inte ”ekonomiska”, vi är dåliga på retorik, vi är oslipade presentatörer. Sällan är det en lustfylld upplevelse att höra en underhållschef prata för sin sak i styrelserummet.

Det måste vi ändra på!

Det gäller att ha en tydlig och lättfattlig strategi. En underhållsstrategi kan vara ett dokument på 30-sidor (har sett värre). Men endast ”underhållsnördar”, som vi två som diskuterade, orkar läsa igenom ett sådant dokument. Vår slutsats där och då är att koka ned det du skall göra i fyra fem punkter:

Ägaransvar, tydligt uppdrag, samverkan, pro-aktivt arbete och ständiga förbättringar. ”Kötta på” ramverket lagom mycket och genomför det du säger. Det sista är viktigt. Ofta är det för mycket snack och för lite verkstad.

Sedan skiljdes vi för kvällen. Båda två hade vi något att tänka på under hemresan -han norrut jag söderut. Till vilken nytta är underhållet? var frågan vi försökte få svar på.

 

Per Möller

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.094