23948sdkhjf

VTI-rapport om nedbrytning av spårfunktionen

Trafikverket saknar idag övergripande underhållsstrategier för järnvägsanläggningen som beskriver hur underhållet ska bedrivas för bästa kostnadseffektivitet. En ny rapport från Väg- och Trafikforskningsinstitutet har syftet att identifiera egenskaper som påverkar nedbrytningen av järnvägen.

Det finns i Sverige idag ungefär 1500 mil järnväg, varav 1360 mil förvaltas av Trafikverket. Det finns ett behov av att förbättra möjligheten att bedöma tillståndet och förutspå framtida tillståndsutveckling för olika anläggningstyper från ett livscykelperspektiv. Först och främst behövs underlag i form av de tillståndsdata som samlas in idag och en övergripande identifikation av de nedbrytande egenskaper som påverkar järnvägsanläggningen, deras grad av påverkan och effektsamband.


Syftet med "VTI rapport 864" är att identifiera de egenskaper som påverkar nedbrytningen; definierat som tillståndsförändringen, hos banöverbyggnad och banunderbyggnad samt gradera påverkansgraden av dessa. I rapporten redogörs också för effektsamband. Identifierade nedbrytande egenskaper innefattar alltså sådana som påverkar banöverbyggnad och banunderbyggnad, däremot ingår inte spårväxlar, kanalisation, el, signal eller tele.


För att kunna skapa tillförlitliga livscykelkostnadsmodeller som möjliggör prioritering och planering av underhållsåtgärder på ett kostnadseffektivt sätt behöver mycket fokus läggas på indata till modellen. Många komponenter i anläggningen har komplicerade nedbrytningsprocesser. Det är också viktigt, vid valet av underhållsstrategi, att titta på vilka delar som är förknippade med höga kostnader, där både kostnaden för åtgärd och frekvensen av åtgärd betraktas.


Störst inverkan, av de faktorer som bedömts påverka nedbrytningen av bankonstruktionen, har trafikbelastningen, där både lasten och frekvensen av denna påverkar. Sedan följer, i fallande ordning, dränering, dräneringssystemet, ballast, räl och sliprar, ballastförorening, kurvor och övergångskonstruktioner, förekomst av skarvar, undergrundens stabilitet och fordonsegenskaper med mera.


Projektet har genomförts som en jämförande studie, där nedbrytande egenskaper och effektsamband som kunnat identifieras genom litteraturstudier har jämförts med motsvarande resultat erhållna genom kvalitativa studier, det vill säga djupintervjuer med experter inom området.


(Bild: Trafikverket)

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078