23948sdkhjf

Koksaltsbaserat batteri kan lagra energi i elnätet

I ett samhälle som ställer om till att klara sig utan fossila bränslen krävs alternativa lösningar. Natriumjonbatterier kan vara svaret.

Metallerna litium och kobolt ingår i de vanligaste batterityperna och är material som det finns brist på. Ett annat typ av batteri som hade kunnat vara lösningen är natriumjonbatteriet som huvudsakligen är baserat på koksalt och biomassa från skogsindustrin. Chalmers forskare menar att denna typ av batterier har en likvärdig klimatpåverkan som litiumjonbatterier, detta utan risken att råvarorna tar slut.

Rickard Arvidsson, docent vid miljösystemanalys vid Chalmers, menar att materialen som används i framtidens batteri kommer ha stor betydelse. Han säger:

− Materialen vi använder i framtidens batterier kommer att vara viktiga för att kunna ställa om till förnybar energi och fossilfri fordonsflotta.

Docenten betonar även att litiumjonbatterier är på väg att bli en dominerande teknik i världen.

−  Den är bättre för klimatet än fossilbaserad teknik, i synnerhet när det gäller transporter. Men litium innebär en flaskhals. Man kan inte producera litiumbaserade batterier i samma takt som man önskar producera elbilar, och fyndigheterna riskerar att bli utarmade på lång sikt, säger han och tillägger:

 − Dessutom utvinns andra kritiska batterimaterial, som litium och kobolt, främst på några få platser i världen, vilket utgör en risk för tillgången.

Utvecklingen av batterier går snabbt. Man vill ha batterier som håller länge, har hög energitäthet och är enkla att producera. Idag kan natriumjonbatterier användas för stationär energilagring i elnätet. Vid fortsatt utveckling av batterierna kan det troligtvis även användas i framtidens elfordon. Fördelen med natriumjontekniken är att materialet i natriumjonbatterierna är rikligt förkommande.

− Batterier baserade på rikligt förekommande råmaterial skulle kunna minska geopolitiska risker och beroenden av specifika regioner, både för batteritillverkare och länder, säger Rickard Arvidsson.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079